För tio år sedan i dag – den 16 november 2013 – startade vi nättidningen Kultursmakarna.se. Vi valde det datumet eftersom det är Unescos Internationella dag för tolerans världen över. I dag är den dagen sorgligt nog mer aktuell än någonsin. Dagen instiftades av Unesco 1995 för att uppmärksamma att tolerans inte handlar om överseende eller om likgiltighet, utan om att respektera och uppskatta mångfald och människors individuella och kulturella olikheter. Läs mer här: https://unric.org/sv/internationella-dagen-for-tolerans-uppmarksammas-idag-2/
Kultursmakarna är ett socialt projekt, politiskt och religiöst obundet och vi driver Kultursmakarna helt ideellt. Sedan starten har vi publicerat nästan 2 500 inlägg inklusive över 400 nyhetsbrev på hemsidan – det är artiklar, notiser och recept som vi hoppas inspirerat till att lära känna andra kulturer deras historia och matvanor. På vår Facebook-sida tipsar vi också om våra inlägg. Vi har haft ett antal tävlingar där kokböcker har varit priser och fått in fina historier från er läsare som finns att läsa på hemsidan.
Vi har även organiserat språkträning för ungdomar från andra länder samt mångkulturella matlagningsträffar i flera år. Dessvärre tog de aktiviteterna slut i och med covid 19-pandemin.
Vår kalender
Vi har tagit avstamp i Vår kalender där vi kombinerar information bland annat från den gregorianska kalender, den flesta av jordens länder använder, samt många andra som den julianska, den Mångkulturella almanackan och den Multireligösa almanackan, plus FN-dagar. I kalendern finns också många temadagar som har med mångkultur och mat att göra.
Den Mångkulturella matdagen
Nu vi fyllde ett år instiftade vi den Mångkulturella matdagen, den 16 november. Vi vill ge vidgade vyer om världens mat och kulturer. Kultursmakarna vill inspirera till att prova en rätt från en annan kultur än den egna. Kultursmakarna uppmanar skolor, förskolor och institutioner att servera rätter från det mångkulturella köket denna dag. Botanisera gärna bland recepten på vår nättidnings avdelning för recept.
Varken köttbullen, kåldolmen, lutfisken eller lussebullen är genuint svenska, lika lite som pizzan, hamburgaren eller kebaben. Både köttbullar och kåldolmar sägs vi ha hämtat från Turkiet där dessa rätter heter keftas och dolmades. Köttfärssås och spagetti som finns på varje svenskt middagsbord minst en gång i veckan, kom till Sverige som en ”exotisk” rätt på 1950-talet. Idag får vi nog kalla det för svensk husmanskost. Detsamma gäller för pizzan.
Mat är trygghet
Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen. Maten hör tätt samman med ursprung, trygghet och social förankring. Därför brukar matvanorna vara något som man sent överger. Det finns många olika faktorer som styr vårt val av mat, religionen är en. Men även arv, traditioner, ekologi och ekonomi spelar in. Matvanorna ser också olika ut beroende på var man bor eftersom man påverkas av sin närmiljö och sin omgivning.
Här är några exempel på recept som vi här kategoriserat lite efter världsdel väl medvetna om att kultur och mat flyttar runt på vår jord. Mat och kultur har inspirerat oss människor i alla tider – till exempel har vindolmar i Turkiet inspirerat till kåldolmar i Sverige.
Europa:
• Köttbullar skulle kunna vara Sveriges nationalrätt
• Gefillte fisch – en berömd judisk maträtt
• Rosolli – finsk sillsallad
Afrika:
• Tilapia med bitekuteku och matbanan
• Bobotie – Sydafrikas nationalrätt
Asien:
• Indonesisk morotssoppa
• Kheer – indisk rispudding med kardemumma och saffran
• Tteok eller dduk – Koreanska riskakor
Mellanöstern
• Kibbeh bel saynieh
• Saltah – Jemens nationalrätt kan vara 1000 år
Sydamerika:
• Inti Raymi – med Quinotto
• Xinxim den legendariska fotbollsspelaren Pelés favoriträtt
Australien och Nya Zeeland
• Lammstek – Australiens nationalrätt
• Pavlovarulle med bär och grädde
Plus även Några recept för fasta