Vad är väl en fest på Stadshuset…? Vi är nog många som gärna skulle vilja vara med på Nobelbanketten och smörja kråset. Men de flesta av oss hör inte till de 1 300 inbjudna.
Uppdukat för nobelbankett
Jag känner faktiskt flera som har varit där och fått äta gott och dansa med nobelpristagare, journalistkollegor alltså – inte nobelpristagare.
Sedan 1934 har banketten hållits i Blå hallen i Stadshuset i Stockholm. Vi som ändå vill vara med på ett hörn kan ju titta på gamla menyer och låta oss inspireras och kanske laga en egen nobelmiddag. På Nobelprize.org får man en historisk inblick i vad som serverats genom tiderna. Från 1901 till 2005 är menyerna endast på franska. Från 2005 finns översättningar till engelska och svenska. Wikipedia har också en lista över menyerna, på svenska. Nobelmuseet säljer en bok med recept från middagarna.
I samband med att nobelpriset delades ut för första gången, 1901, hölls den första nobelmiddagen. Kostnaden för den första menyn var 15 kronor per person, berättas på Wikipedia. I dagens penningvärde skulle det vara ungefär så mycket som en piga tjänade på två månader. Då satt 113 distingerade herrar vid bordet. Inga damer var bjudna eller välkomna. Med tiden växte festen till en bankett. Den utpräglat manliga festen ändrade karaktär 1909 när författarinnan Selma Lagerlöf fick litteraturpriset. Detta och mycket annat berättas i en bok The Nobel Banquets – a Century of Culinary History (1901-2001). Författare är ekonomihistorikern Ulrica Söderlind vid Stockholms universitet, som även själv arbetat i Nobelköket i Stockholms stadshus på fem Nobelbanketter.
Dukningen 2005, till höger i bild ses menyn. Maten serveras sedan 1991 på en speciellt framtagen nobelservis.
De första menyerna inleddes med kalla förrätter (Hors d’oeuvres) som följdes av en klar soppa, consommé. En populär sådan var falsk sköldpaddssoppa. Att servera consommé som förrätt var populärt fram till 1951 då man började med en förrätt med fisk eller skaldjur. Efter soppan följde varmrätter med fågel och kött. Som fiskrätt serverades flera gånger slätvar och sjötunga. Desserterna bestod av glass och frukt. Efter andra världskriget minskade antalet rätter till tre, en ordning som bestått ända sedan dess. I dag är grundprincipen även att menyerna ska ha en skandinavisk touch.
För 100 år sedan, 1913 såg festmenyn ut så här:
• Consommé, falsk sköldpaddssoppa
• Piggvar à la Walewska
• Kyckling med haricots verts och oxmärg
• Vaktel med kronärtskocksbottnar
• Pralinparfait
• Frukt
Eller för att vara exakt såg den ut så här – på franska
MENU
Tortue clarie
Suprême de turbotin Walewska
Poularde Massenet
Chaufroix de cailles Lucullus Salade
Fonds d´artichauts Maintenon
Parfait praliné Friandises
Fruits
VINS
Madère Old
Château Smith Haut Lafite, 1905
Rüdesheimer, 1908
Charles Heidsieck, Demi-sec
Charles Heidsieck, Brut, 1904
Porto, Very Superior Old
Året efter, 1914, bröt första världskriget ut och inga banketter hölls varken under de krigsåren eller under andra världskriget. Pengarna som var avsedda för banketterna skänktes i stället till Röda korset.
När banketten återupptogs 1920 hade antalet rätter minskat till fyra. Sedan andra världskriget har menyn med enstaka undantag bestått av tre rätter. År 1907, då den svenske kungen Oscar II hade avlidit, gavs ingen bankett och 1924 ställdes den in eftersom inga nobelpristagare var närvarande i Stockholm.