Kostfibrer: Din Tarms Bästa Vän!

De flesta av oss vet att det är bra att äta nyttigt. Men kanske förstår vi inte riktigt på djupet hur till exempel våra tarmar påverkas av vad vi stoppar i oss. En ny studie från Umeå universitet visar att mer fibrer i maten skyddar tarmen.

IBS leder till många toalettbesök. Foto Helene Götberg

För att skydda sig mot angrepp har våra tarmar ett slemlager. Det lagret skyddar tarmfloran från bakterier. Det vi äter påverkar dock slemlagret. Till exempel har forskare sett att kost fattig på fibrer kan skada det. De skadorna kan i sin tur öka risken för inflammation och infektion i tarmen. Slutsatsen bygger på studier gjorda på möss. Dessa möss blev serverade en fiberfattig och hög fett- och sockerinnehållande kost. Resultatet var att mössens tarmar påverkades på ett negativt sätt. Bakterier kunde ta sig igenom det skyddande slemlagret.

Nu har forskare vid Umeå universitet närmare undersökt hur ändrade kostvanor påverkar tarmflorans effekt på slemhinnan. I tre månader fick ett antal deltagare äta ett kostfiberintag med 10 gram varje dag, vilket motsvarar ungefär fyra äpplen eller 3 deciliter havregryn. För att se hur det ökade fiberintaget påverkade tarmarna samlade forskarna in tarmflora från deltagarna i början och slutet av undersökningen. Denna flora transplanterades sedan till möss som fått en fiberfattig kost. Hos de möss som fått tarmflora i början av studiens början kunde forskarna se slemskador, medan det motsatta sågs i gruppen med ökad konsumtion av kostfibrer.

Rachel Feeney, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet säger i ett pressmeddelande att:
“resultaten pekar på vilken betydande roll kostfibrer har för vår tarmflora, vilken i sin tur bidrar med att upprätthålla den viktiga slembarriären.””

Om den vetenskapliga artikeln
Holmberg, S.M., Feeney, R.H., Prasoodanan P.K., V. et al. The gut commensal Blautiamaintains colonic mucus function under low-fiber consumption through secretion of short-chain fatty acids. Nature Communication 15, 3502 (2024). https://doi.org/10.1038/s41467-024-47594-w

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *