Humor och respekt skapar förståelse

Det går att skoja om varandras etniska bakgrund. Med rätt fingertoppskänsla kan det  leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i Danmark.

Genom att skämta om stereotypa bilder av sig själv avdramatiseras föreställningar om kulturella skillnader. Det kan bidra till att majoriteten får en mer nyanserad bild av invandrare, att de blir mindre osäkra på invandrarna och att det utvecklas sociala band. Men den sociala interaktionen är sårbar. Ett skämt kan riskera att plötsligt bli allvar. Henriette Frees Esholdt liknar det vid en lek där två barn i ena stunden slåss på skoj för att nästa göra det på blodigt allvar.

dsc_3474

Henriette Frees Esholdt

 

Inom forskningen är det utbrett att man tolkar förhållandet mellan invandrare och exempelvis svenskar eller danskar i termer av makt, underordning och att det finns ett ”vi” och ”dem”.

– Använder man den tolkningsramen går man miste om många nyanser i det sociala mötet. Exempelvis humor och sexskämt som invandrare och danskar frivilligt deltar i med liv och lust och som inte alls kan förstås som makt och rasism.

Henriette Frees Esholdt gjorde sin studie på en stor arbetsplats inom hotell- och restaurangbranschen. Många arbeten var lågkvalificerade och cirka 40 procent av de anställda var första generationens invandrare.

I det kollegiala umgänget skojade invandrarna gärna om sig själva i termer av månggifte, terrorism och flitigt barnafödande.

Inom det som Henriette Frees Esholdt kallar för en antirasistisk tolkningsram skulle detta kunna ses som ett bevis för att minoroiteten anammar majoritetens stereotypa bild av dem själva, och därmed som ett bevis för att minoriteten är underordnad i maktposition i förhållande till majoriteten.
Men detta synsätt blir alldeles för snävt menar hon:

– Medarbetarna med dansk bakgrund som jag intervjuade menade att de måste vara mer på sin vakt när de skämtar med kollegor med invandrarbakgrund. Det finns alltid en risk att det uppfattas som rasism.

Henriette Frees Esholdt studerade också skämt och skoj som anspelade på sexualitet. I de sexualiserade skämten kan man säga och göra saker som kan uppfattas som sexistiska utan att så är fallet, eftersom utgångspunkten i skämten är att män och kvinnor uppfattar sig som jämbördiga.  I en jämbördig relation upphör skämten i samma stund som den ena parten inte tycker att det är kul längre. Den här typen av skämt fungerar dock sämre när man inte har samma syn på kön och sexualitet.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *