Bryssel har fullt med platser som berättar för dej om stadens rika historia. Men om du vill förstå hur dagens stad formats bör du besöka Migrationsmuséet. Utan alla migranter som kommit hit vid skilda tillfällen skulle inte Bryssel vara den stad du möter idag.

Tänk dej att du kommer till en plats, där du ses som något som är bra, bara för att du är du. Eller tänk ett sammanhang där alla invånare tackas för den rikedom de fört med sig bara för att de kommit hit för att arbeta, studera, flytt undan krig och orättvisor. Migrationsmuseet i Bryssel skapades för att just hylla alla sina invånare som varit med och gjort det Bryssel som finns idag möjligt.

Bryssel lyfts ofta fram som hjärtat av Europa eller som EU:s huvudstad. Inte sällan får staden också skulden för alla beslut som tas på EU-nivå. ”De fattar ingenting där borta i Bryssel”. Många besöker också Bryssel för att vara med på arbetsmöte eller lära sig mer om EU. Kanske blir det ett besök på Europaparlamentet, en snabbvisit på Grand Place eller en liten avstickare till den evigt kissenödige lilla pojken. Sällan hinner besökarna reflektera över vilken stad Bryssel faktiskt är. På Migrationsmuseet, som ligger lite vid sidan av alla populära besöksmål, men ändå centralt, förklaras att Bryssel är ett resultat av migration.

Mer än 180 nationaliteter lever i dag i Bryssel. Hela världen finns här på en yta på 161 kvadratkilometer.

När du vandrar på gatorna, sitter på ett café eller står och väntar på tunnelbanan kan du höra alla möjliga språk, som franska, flamländska, engelska, svenska, polska, arabiska, rumänska för att bara nämna några av alla språk som talas här. Med hjälp av människors egna berättelser och genom att förklara när och hur de olika grupperna kommit hit får du på museet en förståelse för hur staden förändrats.

Under den industriella revolutionen på 1800-talet flyttade många fattiga bönder från Flandern och Vallonien till Bryssel för att ta arbeta i alla nya fabriker. Men Bryssel hade redan blivit känd som en säker och fri plats för författare, tänkare och politiska flyktingar från andra länder.

Före Första världskriget, men även efter kriget kom många judar till Bryssel. Det hade funnits en minoritet av judar under medeltiden, men många blev fördrivna i samband med digerdöden, då de utsågs till syndabockar för farsoten. De judar som kom till Bryssel denna gång kom framför allt från Ryssland och Polen. När nazisterna tog över Tyskland kom det judar även därifrån.

Under olika perioder har det även kommit människor från södra Europa som Italien, Spanien, Portugal och Grekland. Men det kom även migranter från kolonierna som Kongo och Rwanda. De kom alla hit för att arbeta i gruvorna eller industrin. Mellan 1918 och 1940 fanns det till och med ett italienska kvarter här. På senare år har det kommit många människor från Mellanöstern. Men människor kommer också hit från hela Europa för att arbeta för EU:s institutioner.

De personliga berättelserna som du möter på museet visar att flytta till ett annat land är allt annat än enkelt. Domenico Lenarduzzi har delat med sig av sin personliga historia. Domico föddes i Italien. Han flyttade med sin familj till Bryssel eftersom hans pappa skulle arbeta i gruvorna. Han berättar att när de italienska barnen skulle börja skolan blev de placerade längst bak i klassrummet. De blev retade av de andra eleverna och kallades nedlåtande för “Mackaronis”. Domico lyckades trots allt väl i skolan och kunde ta en examen. Han har arbetat för EU, tror på Europasamarbetet och är en av dem som skapade Erasmus, ett utbytesprogram i Europa för ungdomar.

Vill du läsa mer om museet? Följ länken: Migratie Museum Migration (mmm.brussels)

Vill du laga något belgiskt – prova Moules frites en av Belgiens nationalrätter | Kultursmakarna