Finland firas i Kungsträdgården i Stockholm
Foto: Stockholms stad / Emma Svensson
I år firar Finland 100 år som självständig stat. Även om födelsedagen firas hela året är den egentliga födelsedagen den 6 december 2017. Under detta historiska år har en födelsedagsvecka utlysts för att så många som möjligt ska hinna vara med och fira jubilaren.
Även i Sverige firas Finlands 100-åriga självständighet med hundratals evenemang, konserter och fester. Här hittar du ett axplock bland dessa, fler hittar du i vår evenemangskalender.
Sverige förlorade Finland
Svenska kolonisatörer nådde det finländska fastlandet på 1100-talet och Finland införlivades gradvis i det svenska riket. Sedan Sverige förlorat kriget mot Ryssland 1809 hamnade Finland under ryskt styre efter att ha tillhört Sverige i 600 år.
Företrädare för kyrkan och armén såg nu en möjlighet för Finland att finna en egen väg som autonomt storfurstendöme under den ryske tsaren Alexander I. Denne lovade att respektera Finlands lagar och under större delen av 1800-talet kunde Finland utvecklas mot ökat inre självstyre, så länge man inte opponerade sig mot den ryska överhögheten.
Helsingfors
Foto: Mikko Paananen
Under 1800-talet minskade det svenska kulturella inflytandet i Finland, samtidigt som det finska språket och kulturen stärktes. Den finskspråkiga majoriteten fick allt fler rättigheter. Förutom att Finland fick sina egna statliga institutioner, beslutade den ryske tsaren 1812 att Helsingfors skulle bli huvudstad i storfurstendömet Finland.
Tsarens ställning försvagades under 1905 års ryska revolution, vilket ledde till att Finland året efter lyckades driva igenom en radikal riksdagsreform. Enkammarriksdag och allmän rösträtt infördes. Finland blev nu det första landet i Europa där kvinnor fick rösträtt.
Under tsardömets sista år rådde hög arbetslöshet och livsmedelsbrist, vilket gav upphov till revolutionära stämningar även i Finland. Efter ryska oktoberrevolutionen 1917 krävde både de borgerliga partierna och vänsterpartierna i Finland självständighet.
Röda och vita politiska grupper bildades
De borgerliga bildade ”vita” skyddskårer för att driva ut de ryska soldaterna, medan socialister och andra radikala grupper bildade ”röda garden”. De vita bestod av politiker och ledande kretsar inom näringsliv och förvaltning samt självägande bönder. De röda utgjordes av socialdemokrater, arbetare, torpare och ett stort landsbygdsproletariat samt radikala intellektuella.
Under en storstrejk i november 1917 förekom väpnade sammanstötningar mellan de röda och vita gardena. Den borgerligt ledda riksdagen, eller lantdagen som den kallades, förklarade Finland självständigt den 6 december samma år.
Det finländska köket
Den finländska matkulturen har influenser från både Sverige och Ryssland. I det finländska köket finner man en stor variation, dock är det framförallt fisk som dominerar: Siklöja, sill, lake och nejonögon är vanliga inslag i maträtterna. Ox- och kalvkött, fläsk och får är också vanligt, i rätten karelsk stek förenas dessa köttslag i en härligt mustig gryta. Två typiska finländska rätter som innehåller en smakfull kombination av fisk och kött är kalakukko (fisk och kött inbakad i ett råghölje) och forshmak (stuvning på salt sill och får- eller lammkött).
Mejeriprodukter används på ungefär samma sätt som i Sverige. Yoghurt eller långfil används som mellanmål eller som efterrätt. Vid påsk är Memma en klassisk rätt.
Längre norrut i Finland är det renkött som serveras till vardags, bland annat rökta rentungor och renköttskorv (poromakkara).
Kaffeost
Foto: Teemu Rajala
Kaffeost och memma är två desserter som är vanliga i det finländska köket.
Källor: SO-rummet och Wikipedia