Äntligen har vi passerat Vintersolståndet – nu vänder årshjulet och vi går mot ljusare tider igen – ända till midsommar då det vänder igen. Vintersolståndet firas i många kulturer. På söndag är det Julafton – den av julhelgens dagar då de flesta i Sverige firar jul med särskild mat, pynt och julklappar. Kanske kommer även tomten. I den lilla turkiska staden Demre levde på 200-talet en biskop som i det tysta hjälpte de fattiga. Han blev senare sjömännens skyddshelgon och känd över världen som Sankt Nicolaus, en av förebilderna till dagens jultomte. Läs mer om Sankt Nicolaus här. Men vilka firar jul den 24 och vilka den 25? Det kan du läsa mer om här. Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske näst yngsta högtiden av alla. Kwanzaa skapades 1966 av Maulana Karenga, afroamerikan och professor i afrikanska studier vid California State University i Long Beach. Den förmodligen allra yngsta högtiden är nog Pancha Ganapati – en modern hinduisk festival som firas 21-25 december, en högtid som skapades 1985. Kika gärna i ”Vår kalender” och låt dig inspireras av ännu fler högtider att uppmärksamma.
I ”Vår kalender” uppmärksammar vi kultur och mat som hänger ihop med traditioner och högtider världen över. En del berättar vi mer om och publicerar recept till. Den närmaste tiden noterar vi:
Fredag 22 december
– Mors dag i Indonesien. Med fler än 300 etniska grupper har det Indonesiska köket en unik variation. Huvudingrediensen i Indonesisk matlagning är precis som i andra asiatiska länder ris. Kokosmjölk och chili är de vanligaste smaksättarna. Kanske vill du pröva att göra kycklingcurry med ris. Här är receptet
– Vintersolståndet. – Detta är den punkt då årshjulet vänder och vi går mot ljusare tider igen – ända till midsommar då det vänder igen. Vintersolståndet firas i många kulturer.
Lördag 23 december
– Panettone är ett traditionellt italienskt julbröd med torkad frukt. Brödet är tungt och matigt med härliga fylliga aromer som också passar vår nordiska jul alldeles utmärkt! Här förmedlar vi receptet: Panettone, en Italiensk fruktkaka på jäst eller surdeg som brukar bakas vid jul | Kultursmakarna i Italien.
Söndag 24 december
– Julafton* – den av julhelgens dagar då de flesta i Sverige firar jul med särskild mat, pynt och julklappar. Kanske kommer även tomten. I den lilla turkiska staden Demre levde på 200-talet en biskop som i det tysta hjälpte de fattiga. Han blev senare sjömännens skyddshelgon och känd över världen som Sankt Nicolaus, en av förebilderna till dagens jultomte. Läs mer om Sankt Nicolaus här. Läs mer om hur Natalia Aramburu och hennes släkt firar svenskperuansk jul. Men vilka firar jul den 24 och vilka den 25? Det kan du läsa mer om här.
– Fjärde advent.
Måndag 25 december
– Juldagen*, Kristi födelse (katoliker, protestanter). Under juldagen firas att Gud steg ned till jorden genom sin son Jesus födelse för att ge människorna en väg till frälsning. Jesus föddes i ett stall och en stjärna tändes på himlen för att visa vägen dit. Många kristna går i kyrkan denna dag, till exempel på julottan tidigt på morgonen.
Tisdag 26 december
– Annandag jul*
– Kwanzaa* – (afroamerikaner). Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske yngsta högtiden av alla. En sju dagar lång social högtid för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Läs mer om Kwanzaa här. Laga gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida.
Onsdag 27 december
Torsdag 28 december
– Värnlösa barns dag (katoliker, protestanter)
– Dia de los Santos Inocentes (spansktalande länder) – Dagen har samma bakgrund som Värnlösa barns dag men är som 1 april där man skämtar med och lurar varandra.
Fredag 29 december
Lördag 30 december
Söndag 31 december
– Nyårsafton* – enligt den gregorianska tideräkningen, det vill säga den tideräkning som de flesta av jordens länder använder. I Sverige, liksom i många länder, firas kvällen med familj eller vänner, med god mat och fyrverkerier vid tolvslaget. Fira med Glassuflé nobis – desserten Tore Wretman gav min man när han pryade på Operakällaren på 1960-talet. I Italien firar en del med Cotechino med linser och polenta – nyårsrätt i Italien | Kultursmakarna. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett nyår. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår under året.
Måndag 1 januari
– Nyårsdagen* – Nyår enligt den västerländska, gregorianska, kalendern. Över hela världen firar människor detta nyår. Men det är bara ett av många nyår under 2020. Årets första månad – januari – har fått sitt namn av den romerska guden Janus. Han hade två ansikten, ett som tittade framåt och ett som såg bakåt, berättar den Multireligiösa almanackan.
– Maria, Guds moder (katoliker). Firas till minne av Maria som var mor till Jesus. Den här dagen håller katoliker en bön för fred i världen.
– Shougatsu, det japanska nyåret. Under det japanska nyåret som pågår från den 1 till 2 januari hälsar människor varandra med ”ake-mashite-omedetou-gozaimasu” som betyder Gott Nytt år. På nyårsdagen, som är den viktigaste dagen, äts ”osechi ryouri” med många maträtter, i antal inte helt olikt ett smörgåsbord. Maten är färggrann och artistiskt presenterad. Varje rätt har en symbolisk innebörd. Här är recept på några rätter som alla är enkla att tillaga – Datemaki, Kuromame och Namasu.
– Internationella pizzadagen* – testa Sardenaira, en traditionell pizza från Ligurien i norra Italien, eller Knäckepizza på Leksandsbröd.
Sudans nationaldag. Landet firar självständighet från Storbritannien 1956.
Haitis nationaldag* 
Kubas nationaldag* (1 januari 1959 tog Fidel Castro makten)