Serbiens nationaldag den 15 februari firas till minne av den serbiska revolutionen mot det Ottomanska riket 1804. Revolutionen varade fram till 1835 då landet blev fritt från turkarna och införde en konstitutionell monarki.
Under cirka 70 år ingick Serbien i Jugoslavien. Efter första världskriget sammanförde segrarmakterna Serbien med Österrike-Ungerns kroatiska och bosniska områden. Det landet kallades Jugoslavien och Serbien var den största delrepubliken i landet. Men varken kroaterna eller muslimerna i Bosnien kände sig hemmastadda i det serbdominerade Jugoslavien.
Josip Tito var landets diktator och under hans tid höll landet ihop. Efter att Tito dog 1980 och östblocket frigjorde sig från Sovjetunionen 1989, föll Jugoslavien samman som ett korthus 1991.
År 2006 blev Serbien den sista av de sex delrepublikerna i det före detta Jugoslavien att utropa sin självständighet. Samma år antogs en ny författning. Den slår fast att landet är en parlamentarisk republik. Serbien vill gärna bli medlem i EU.
Bilden lånad från Kungsträdgården Park & Evenemang AB
Det serbiska köket har influenser från medelhavet, Turkiet och Ungern
Exempel på serbiska bakverk är baklava, nötkakor och sachertårta. Den serbiska diasporan har medfört att köket har fått viss internationell prägel. Lunchen är dagens största måltid, precis som i många medelhavsländer.
Matlagning är en serbisk tradition och många gör egen surkål, ajvar och korvar hemma. Det serbiska köket är relativt milt med få kryddor och örter. Svartpeppar och malen paprika används, tillsammans med persilja i soppor. Vitpeppar, kryddpeppar, koriander, lagerblad, selleri och nejlika används emellanåt.
Här förmedlar Kultursmakarna ett recept på Sachertårta.
Läs mer om Serbien på Utrikespolitiska institutets landguiden.
Läs mer om Jugoslaviens upplösning på SO-rummet.