Saint Barthélemy, även kallad ”Saint Bart” i Västindien, var en svensk koloni under åren 1784 till 1878. St Bart koloniserades av Frankrike 1648 men 1784 undertecknade Gustav III i Paris en traktat med Frankrike vilket gjorde att Sverige fick St Barthélemy mot att Frankrike tullfritt skulle få lagra varor i Göteborg. Vilken roll spelar Sveriges koloniala arv i vår tid?
Hamnen i Gustavia, huvudstad på Saint Barthelemy
Foto: Tolanor
Glädjen var i början stor över den nya ön. Dock visade det sig snart att ön var en av de minsta i Västindien (den är mindre än Visingsö i Vättern) och dessutom klippig, utan odlingsbar mark och helt utan färskvatten. Däremot sades det att ön vara utrustad med en bra hamn vilket gjorde att Gustav beslöt sig för att satsa på handel.
Under nära hundra år ägde Sverige ön St Bart i Västindien. Gustav III köpte ön för Sveriges räkning och snabbt fick St Bart en nyckelroll i den brutala slavhandeln mellan Afrika och Amerika. Under öns första decennier mångdubblades den svenska slavarbetskraften på ön och i huvudorten Gustavia bytte tusentals slavar ägare.
Att köpa och sälja afrikaner, att piska sina slavar och summariskt döma dem till döden, betraktades ännu för 160 år sedan som fullständigt självklart i Sverige. Och det var endast under hot från den brittiska flottan som Sverige slutligen förbjöd slaveriet.
Gatuskylt i Gustavia
Foto: Martin Lie, Trondheim, Norway
Ett paradis för rika
St Bart är svenskön som blivit ett paradis för de rika och berömda på senare år. Ön som hör till ögruppen Små Antillerna gavs 1784 som en muta till Sverige av Frankrike i utbyte mot fria handelsrättigheter i Göteborg. St Bart tillhörde därefter Sverige i nästan 100 år (ön såldes tillbaka till Frankrike 1878). Idag är inte arvet efter Sverige direkt överdrivet starkt, men huvudstaden heter Gustavia och är uppkallad efter dåvarande svenske kungen, Gustav III. I nationens flagga återfinns också tre välbekanta kronor… Man har dessutom starka band med vänorten Piteå och ön har bland annat besökts av Karl XVI och Silvia. Dessutom återfinns svenska namn i gator och restauranger, etc.
Tillflyktsort för pirater
Det brukade vara så att främlingar på flykt flydde till ön, som var en slags tillflyktsort för bland annat pirater (det sägs att det finns en gömd piratskatt någonstans i vikarna kring Anse de Gouvernaeur). Människor som var persona non grata drog sig till S:t Barts då ön alltid haft en rik blandning av kulturer och seder, som bildade en slags ”skyddande barriär” för skygga element.
Numera är det avslappnade men exklusiva jetset-livet med lyxbåtar i hamnen, butiker som säljer dyra märkesklockor samt fina restauranger och glamorösa nattklubbar som främst dominerar sinnebilden av ön. Fortfarande anländer det dock många hit som vill fly omvärlden, men på 2000-talet är det inte längre ökända kriminella som vill fly rättvisan – utan snarare kända filmstjärnor från Hollywood, som vill fly undan medierna, som tar sin tillflykt till ön.
Vilken roll spelar Sveriges koloniala arv i vår tid?
Det är nu 169 år sedan som Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln avslutades eftersom den svenska staten friköpte de sista förslavade afrikanerna på kolonin St Bart den 9 oktober 1847. Vilken roll spelar Sveriges koloniala arv i vår tid? Vilken plats bör afrosvensk historia ta i framtidens historieskrivning? Vilka frågor och ställningstaganden blir viktiga?
Ceremoni då St Bart återlämnades till Frankrike 1878
Foto: Bulver
För andra året i följd uppmärksammas dagen till åminnelse av det transatlantiska slaveriets avskaffande i Sverige på Historiska museet. I ett seminarium i samarbete med Aftrosvenskarnas förening diskuteras denna fråga på Historiska muséet i Stockholm den 7 oktober 2016 17.30-19.30.
På Historiska muséet berättas bland annat om Evelina Crosby som startade sitt liv som förslavad i den svenska kolonin på ön St Bart i Karibien. Evelina flyttades under sitt liv till så skilda platser som Guyana, Tyskland, England och Honduras, alltid utifrån vad hennes ägare och sedermera arbetsgivare beslöt för henne.
Efter ett långt liv gick hon ur tiden på Skeppsta gård i Gnesta. Evelinas och andra förslavade afrikaners historia är berättelser som inte hittat sin plats ännu i den officiella svenska historieskrivningen.
Det finns ett motstånd till att betrakta svarthet som en del av en historisk svensk identitet. Vad beror det på och hur tar det sitt uttryck i historieböcker och på museer? Vilken roll spelar Sveriges koloniala arv i vår tid? Vilken plats bör afrosvensk historia ta i framtidens historieskrivning? Detta är frågor som kommer att diskuteras.
Afrosvenskarnas forum för rättvisa arrangerar flera seminarier i Malmö mellan den 8 och 9 oktober. Mer information finns på deras hemsida.
Varje år uppmärksammar Malmö stad internationella och nationella minnesdagar med koppling till mänskliga rättigheter. Det görs i form av föreläsningar, flaggningar eller andra evenemang. Den 10 oktober uppmärksammas minnesdagen för slaveriets avskaffande i Sverige i Tangopalatset på Amiralsgataan 47 i Malmö 08.00-16.00.
Karibisk laxsallad med glasnudlar
Foto: Lena Ahlström
Frukt och chili i det karibiska köket
Frukt och chili är ett ofta återkommande inslag i karibisk mat, där det bjuds både på fantastiska färger och smaker på tallriken. Sätt färg på maten och servera något ur det karibiska köket. Här presenterar vi ett recept på en laxsallad med chili och mango.
Källor:
SO-rummet
Sveriges Radio
Karibien.eu
Historiska.se