Loi Krathong är en thailändsk festival som firas vid fullmåne i den tolfte månaden i den thailändska månkalendern. Flytande Krathonger, blomsterlyktor med ljus, hedrar Buddha och symboliserar att släppa allt hat, ilska och orenheter. Att sätta krathongerna i vattendrag ska även bära lycka med sig. Enligt den gregorianska kalendern brukar festivalen infalla någon gång i november. I år, 2020, pågår festivalen mellan 1 och 3 november.
Natten då det är fullmåne täcks floder, kanaler och dammar av flytande blomsterlyktor prydda med ljus och rökelsestickor för att bringa lycka och tusentals papperslyktor släpps mot natthimlen för att avvärja otur.
Loi Krathong-festivalen har firats i århundraden i hela Thailand och brukar sammanfalla med när regnperioden är slut. Särskilt vackert är firandet i Chiang Mai, Ayutthaya och Sukhothai, där festandet pågår i flera dagar. Även i delar av Myanmar och Laos högtidlighålls Loi Krathong.
Buddhas fotavtryck
Loi Krathong lär har sitt ursprung i en hyllning till Buddhas heliga fotavtryck på stranden vid floden Namada i Indien. Stearinljusen hedrar Buddha med ljus, och att låta Krathongerna flyta iväg symboliserar att släppa allt sitt hat, sin ilska, och orenheter. En del klipper sina naglar och hår och lägger klippet i krathongen som en symbol för att släppa tidigare förseelser och negativa tankar. Festivalen hör förmodligen även ihop med forntida ritualer som hedrar vattengudar.
Krathonger skapas av bananblad som man gör till en lotusformad båt som sedan fylls med blommor, stearinljus och rökelsestickor. Innan man tänder ljusen och skickar iväg den lilla båten ut i havet eller i floden ber man en stund och önskar sig något samtidigt som man också ska be om förlåtelse för sina synder. Ibland lags även en liten slant i lyktan som en offergåva till vattengudarna.
I Chiang Mai har festivalen utvecklats till en gatufest som pågår i flera dagar. Från att ha varit en rent thailändsk högtid har den blivit en turistmagnet med dussintals evenemang och parader.