Samiska mattraditioner och recept är till stor del muntliga. ”Smak på Sápmi” samlar dem på ett sätt som ingen annan tidigare gjort i Sverige. Boken ger baskunskap om samisk matlagning men uppmuntrar även till att experimentera i köket, oavsett om man lever nära renskötsel, bor i stan eller bara vill inspireras i sin matlagning.
”Mat på Sapmi” fick Matakademins pris i klassen Regional måltidslitteratur som nyligen delades ut på Nordiska museet. Juryns motivering löd ”Ett tomrum är fyllt! Äntligen ser vi den samiska matskattens rikhaltighet, från Gurpi till Gáhku, nerkokt till en kompakt och synnerligen smakstark volym av smått historisk karaktär.”
Mathantverket i Sápmi, samernas land, har gått i arv genom muntlig kunskapsöverföring.
Mer än mat
Att smaka på Sápmi är att smaka på mer än bara mat, det är att smaka på en mångtusenårig mat- och kulturtradition sprungen ur fjäll- och skogsnatur från Europas urfolk samerna. Historiska tillbakablickar och nutida personliga berättelser ger tillsammans med traditionella- och nyskapande recept spännande maträtter och en bild över matens förutsättningar. Innehållet är producerat av Slow Food Sápmi i samarbete med samiska matprojekt och producenter från svenska Sápmi.
Utgångspunkten har varit att identifiera det unika i samisk mat. Enkelhet, resurshushållning och att låta naturliga smaker ta plats har visat sig utmärkande för den samiska matkulturen.
Victoria Harnesk, Slow Food Sápmi är projektledare och skribent för boken.
– Många recept kommer från experimentverkstäder/kök där tradition mött nytänkande genom samverkan mellan samiska kockar, producenter och mentorer. Det är stor bredd; från renfilé till spännande inälvsmat. Betecknande för samisk mat är enkelheten, resurshushållning och att låta naturliga smaker träda fram har visat sig utmärkande för den samiska matkulturen.
Här finns ett recept på Souvaspasta med kantareller hämtat ur boken.