Forskare har identifierat mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av typ 2 diabetes genom att studera enäggstvillingar. Det kan förklara varför en enäggstvilling drabbas av sjukdomen, medan den andra förblir frisk. Men resultaten har betydelse för alla människor, menar forskarna.
Forskningen av varför vissa drabbas av diabetes kommer med nya rön hela tiden. Nu kommer en studien där 14 par enäggstvillingar i Sverige och Danmark ingick. Den ena tvillingen hade typ 2 diabetes och den andra var frisk. Enligt Emma Nilsson, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum och Rigshospitalet i Köpenhamn, är tvillingar en bra modell för att hitta mekanismer, men resultaten har betydelse för alla människor.
Sedan tidigare vet vi att fettväven kan utsöndra hormoner och reglera ämnesomsättningen i olika organ i kroppen. Frågan som forskarna ställde sig var i det här fallet om förändringar i arvsmassan leder till förändringar i fettväven, som i sin tur kan leda till utveckling av typ 2 diabetes. Forskarna undersökte DNA-metylering på 480 000 ställen i arvsmassan och tittade på hur den påverkade genernas uttryck hos enäggstvillingarna. De fann att gener som är involverade i inflammation var uppreglerade och att gener involverade i fett- och glukos-metabolismen var nedreglerade hos dem som hade diabetes.
– Det gör att de inte är lika bra på att ta hand om fettet, vilket leder till att det blir ökade nivåer av fett i blodet. I stället tas fettet upp av andra organ som muskler, lever eller bukspottkörteln och orsakar insulinresistens där, vilket leder till typ 2 diabetes, säger Emma Nilsson.
De fann att tvillingparens DNA-metylering var väldigt lika, vilket enligt Emma Nilsson tyder på en stark ärftlighet. Därefter jämförde man tvåäggstvillingar med enäggstvillingar och såg att likheten var större hos enäggstvillingarna.
-Tvåäggstvillingar delar i regel 50 procent av arvsmassan och man brukar säga att enäggstvillingar delar 100 procent.
Trots detta hittade de 1 400 ställen i enäggstvillingarnas arvsmassa där DNA-metyleringen skilde sig åt mellan diabetiker och icke-diabetiker. Dessa skillnader tros bero på skillnad i livsstil och bekräftar teorin att typ 2 diabetes har en stark livsstilskoppling.