Eija-Liisa Koolmeister
Den 24 februari firas Estlands nationaldag. I Sverige finns ungefär 10 000 Sverige-ester* födda i Estland. Ungefär 35 000 svenskar har estniskt påbrå, det vill säga åtminstone en estnisk förälder.
Eija-Liisa Koolmeister har finskt ursprung och en make vars föräldrar flydde till Sverige 1944, när Sovjet invaderade Estland. Eija-Liisas svärfar var kapten på ett fraktfartyg som gick längs estniska kusten. Fartyget blev föräldrarnas och drygt 100 andra Sverige-esters räddning när de flydde till Sverige via Stockholms yttre skärgård. Det tog bara ett dygn men alla var naturligtvis rädda att tyskar och ryssar som opererade i Östersjön skulle hindra flykten. Många av flyktingarna tog sig sedan vidare till USA, Kanada och Sydamerika.
– Jag beundrar esterna, säger Eija-Liisa. Det är en nation som lyckats bygga upp ett stabilt samhälle efter sovjettiden. Det märks, inte minst i arbetslivet, där jämställdheten mellan människor är påtaglig, också mellan män och kvinnor.
– Min familj kommer att besöka Sverige-esternas Förbund och fira högtiden där. På nationaldagen tänker alla ester på släktingar som inte fick uppleva ett återigen fritt Estland. Vuxenkör och barnkör sjunger estniska sånger. En dansgrupp uppträder och ett ungdomsband från Estniska skolan i Stockholm spelar. Självständighetsdagen är viktig – även bland ungdomarna.
På nationaldagen paraderar försvarsmakten i Pärnu, i sydvästra delen av Estland. Presidenten håller tal och välkomnar paraden. Eftersom paraden till stor del består av värnpliktiga känner de flesta någon som deltar. På kvällen följer många ester presidentens mottagning i Pärnu på TV. Bland de runt 800 gästerna som bjuds in till mottagningen finns politiker, den kulturella eliten och idrottsmän. Även ester i Sverige tittar gärna på sändningen.
En ”snackis” i samband med varje nationaldag är vad presidentens hustru bär för klänning. Här är årets.
När jag frågar Eija-Liisa om vilken mat som förknippas med nationaldagen får jag veta att den har underordnad betydelse. Men bland klassiska estniska maträtter kan nämnas, fläsk, potatis, mjölkprodukter och svart bröd. Den estniska maten har under historien påverkats av det svenska, tyska, danska och ryska köket. Fläsk med surkål som tillbehör, soppor med rågbröd, och piroger finns ofta på menyerna, liksom kesokaka och födelsedagskringla.
Estniska sångfestivalen 2009
Sångfestivalerna betecknas av UNESCO som mästerverk
Vart femte år arrangeras sångfester i Estland. Traditionen med sångfester föddes med Estlands gryende nationalkänsla och arrangerades för första gången 1869. År 2009 samlades fler än 26 000 körsångare för att uppträda till en publik av 80 000 personer.
I år är det alltså dags igen, första veckan i juli. Och Eija-Liisa och hennes make ska åka dit för att njuta av dans och musik. Och förstås inte minst för att träffa släkt och vänner.
Festivalen har av UNESCO betecknats som ett mästerverk i den muntliga och som en del av det immateriella arvet av mänskligheten.
Huvudstaden, Tallinn, har drygt 400 000 invånare, vilket motsvarar cirka 30 procent av den totala befolkningen, som uppgår till när 1,4 miljoner. Det officiella språket i Estland är estniska, som är nära besläktat med finskan.
* Sverige-ester kallas de ester som flytt eller flyttat till Sverige till skillnad från estlandssvenskar som är en svensktalande språkminoritet som traditionellt bebott kustområdena och öarna i det som idag är västra och norra Estland. De flesta av estlandssvenskarna flydde under andra världskriget och endast ett fåtal bor numera permanent i Estland.