Inti Rayami – midvinterfest från inkatiden

Ungefär samtidigt med midsommar här i Sverige finns ett nyår att fira – Inti Raymi – en midvinterfest från inkatiden. Den 24 juni är det andinskt nyår och solfest i Latinamerika.

Fira Solfesten i Rålis 28 juni

Affisch för när Solfesten firats i Rålambshovsparken i Stockholm

När det är sommarsolstånd på vår halva av klotet är det naturligt nog vintersolstånd på södra halvan.
Fokstammarna i Anderna levde mycket nära naturen och naturens krafter påverkade deras liv i högsta grad. De tyckte att det fanns starka skäl för att tacka Solen och naturgudarna för allt det goda och sköna som människorna fick del av.
I Anderna, under Inkastatens glansperiod då solkulten blev viktigare fick Solfesten en särskilt betydelse då man firade att solen kom tillbaka efter den mörka vintertiden. Solens återkomst markerade en ny cykel för alla levande varelser som är beroende av Solen och Moder Jord för att överleva.

Staty av Pachucatec i Aguas Calientes, Peru. Foto från Wikipedia

Staty av Pachucatec i Aguas Calientes, Peru. Foto från Wikipedia

Det var den nionde Inkan Pachucatek (som levde omkring 1438-1472) som införde Solens fest den 21/22 juni. Det är då det är vintersolstånd och årets kortaste dag och längsta natt inträffar på södra halvklotet. Pachucatek var Solens son och det var hans uppgift att skydda sitt folk. Till Solens ära lät Pachacutek bygga Soltemplet Qoricancha (Gyllenfälet i dag Santo Domingokyrkan) i huvudstaden Qosqo (jordens navel, i dag Cuzco). Han lät också bygga diverse andra kultplatser och palats som Machu Picchu, Ollantaytambo, Pisaq och Vilkaswaman med flera.
Festandet föregicks av tre dagars fasta då endast majsbröd, örtdryck eller vatten var tillåtet. Sedan följde två veckors festande med mycket pompa och ståt. Mat, dryck, musik, danser och offergåvor ingick. Ett svart lamadjur offrades vid en högtidlig ceremoni i Saksayawaman.
De spanska kolonisatörerna förbjöd Solfesten och 1535 firades den sista gången i Inkans närvaro. Men festen fortsatte att firas i smyg i södra Peru och återinfördes 1944 efter ett initiativ av Cuzcos kommun.

Nu 70 år senare är Solfesten stadens stora evenemang och firas en hel vecka med höjdpunkt den 24 juni. Till viss del blandas även kristna högtider som Corpus Cristi, 10 juni, Johannes döparens dag 24 juni och Sankt Peter och Paulus dag den 29 i samma månad in i firandet.

På morgonen den 24 juni fylls ett öppet fält vid Soltemplet med musikgrupper, Inkans hov och

Solfesten firas i Sacsayhuaman, Cuzco Foto från Wikipedia

Solfesten firas i Sacsayhuaman, Cuzco
Foto från Wikipedia

stabschefer som Willak Uma (översteprästen), Sinchi (överbefälhavaren), solens jungfrur, utvalda kvinnor samt rengskogskrigare och andra.

Plötsligt tystnar allt och alla och Inkakungen Pachakutek visar sig tillsammans med Qoya (hans hustru) högre upp på norra delen av Soltemplet. Han vänder sig till allmänheten och hälsar och håller ett tal om dagens stora betydelse för riket och uppmanar alla att be Solen, hans Fader, att komma tillbaka, befrukta jorden och sprida som förr värme och välgång över hans rike.

Inti Raymi-firare i Cuzco Foto från Wikipedia

Inti Raymi-firare i Cuzco
Foto från Wikipedia

Så fortsätter dagen med ceremonier och festligheter, offer av lama (inte riktig nuförtiden) och avslutas med god mat, chicha (majsmjöd) eller Cusquena (öl) i överflöd, samt musik, dans och sång på gator och torg.

Fira med att äta Quinotto.

 

Källor:
http://gosouthamerica.about.com/od/perartandculture/a/IntiRaymi.htm
http://sameforeningen-stockholm.se/
http://latinamerikagrupperna.se/sv/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *