Två var för sig väldigt enkla psykologiska mekanismer, att å ena sidan lära sig av gruppen och å andra sidan att det är belönande att undvika fara, kan tillsammans ge en förklaring till hur vi skapar och upprätthåller normer och traditioner. Det menar Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Enligt forskarna, bakom den aktuella studien, är betydelsen av social inlärning för att undvika faror inte särskilt studerad hos människor. Det finns däremot en del forskning om hur djur lär sig av varandra, så kallad social inlärning, vid en annalkande fara. Ett exempel är hur information om en fiende sprider sig i en fågelflock som sedan kollektivt reagerar och flyr från platsen.

Är det rädsla för att bli bestraffade som gör att vi envisas med tomte, midsommarstång och kräftor? Foto: Helene Götberg

Forskargruppen har nu genomfört fyra psykologiska experiment. I det första försöket fick studiedeltagarna vid 20 tillfällen välja mellan två bilder, kallade A och B, på en skärm. De fick veta att de vid fel val skulle få en obehaglig elstöt, som de först fått känna på. I själva verket skulle inga elstötar delas ut, oavsett hur de svarade. Innan försökspersonerna gjorde sina val fick de på en film se en annan persons välja, utan att få se konsekvensen av detta val. Den inspelade personen valde bild A varenda gång. Och det gjorde försökspersonerna också, i över 95 procent av sina svar. När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning, en chans att vinna biobiljetter, då följde de valet som personen på filmen gjort endast till under 60 procent. Även i ett experiment där godtyckliga bestraffningar delades ut så sjönk följsamheten till filmpersonens svar till under 70 procent.

– Vår slutsats är att om man letar efter en belöning, då är man beredd att bryta mönstret, då spelar den sociala inlärningen roll. Men om det handlar om att undvika en fara och den sociala inlärningen har gett bra resultat, då har det en kraftfull effekt på vårt beteende. Om den sociala inlärningen däremot inte skyddar mot faran, då är man också beredd att bryta mönstret, säger Andreas Olsson, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I den fjärde studien ville forskarna undersöka hur väl följsamheten till endast A-svar kunde ärvas från en person till en annan, under upplevt hot om elstöt som aldrig delades ut. De lät då tio försökspersoner var för sig titta på filmen där en person väljer endast A-svar och sedan göra sina val. Sedan fick tio nya försökspersoner se hur någon av de första försökspersonerna valt, fortfarande utan att få veta konsekvenserna. När fem generationer av försökspersoner gjort sina val efter att ha fått se svaren från någon i den föregående generationen, då var fortfarande 95 procent av svaren endast alternativ A.

– Det här är mekanismerna bakom hur vissa godtyckliga traditioner kan skapas och upprätthållas, som tabun kring mat, kläder eller beteenden som egentligen inte borde ha betydelse för gruppen eller individerna. I det här fallet skapade vi en svara-A-tradition som efter fem generationer var fortsatt stark. Ett godtyckligt förbud mot till exempel viss mat, som i dag inte behöver undvikas av några särskilda skäl, kan upprätthållas genom att individerna i gruppen fruktar hotet om de andras missaktning om de skulle börja äta den förbjudna maten, säger Björn Lindström.