Den 16 februari 1918 utropade sig Litauen självständigt från Ryssland och den 11 mars 1990 från Sovjetunionen. Men det är den 16 februari som minnet firas av att den litauiska staten återupprättades.
Litauens huvudstad Vilnius
Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades landet av Sovjetunionen. År 1941 gick Tyskland till angrepp på Sovjetunionen. I samband med detta ockuperades Litauen av Tyskland.
Under ockupationstiden som varade fram till år 1944, då Sovjetunionen återtog makten, avrättades över 200 000 judar i Litauen. Under Stalins livstid kollektiviserades Litauens jordbruksområde. Även i Litauen förekom väpnat motstånd mot tvångskollektiviseringen. Minst 300 000 litauer dog eller deporterade till följd av sitt motstånd mot sovjetmakten under denna tid.
I samband med de politiska omvälvningarna i Östereuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet. Litauen har nära 3 miljoner invånare. Cirka 2/3 är katoliker.
Litauen är idag en parlamentarisk demokrati en folkvald president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av FN, EU och Nato.
Det litauiska språket hävdas av språkforskare vara det ålderdomligaste av de i nutiden existerande indoeuropeiska språken. Landet anses ha befolkats någon gång under årtusendet före vår tideräknings början.
Nationaldagen firades på på Svensk-litauiska föreningen och Armémuseum
I Sverige firades nationaldagen med en tillställning arrangerad av Svensk-litauiska föreningen. Bland annat fördes en diskussion om migration och visades filmen ”The Invisible Front” regisserad av J. Ohman.
– Den 17 februari var drygt 200 gäster inbjudna av Litauiens ambassad till Armémuseum, säger Indrė Vaitkevičiūtė-Cibulskienė på Litauens ambassad. Bland annat fanns representanter från svenska regeringen, svenska myndigheter och svenskt näringsliv bland gästerna, liksom lituauer boende i Sverige. På programmet stod tal och underhållning i form av dansgruppen ”Baltija”.
I större städer i Litauen paraderades det och hölls tal. På Cathedral Square, i huvudstaden Vilnius, hölls en gratiskonsert för alla som ville lyssna. Huvudattraktionen denna dag var emellertid högtidlighållandet av självständighetsförklaringen som undertecknades 1918 i House of Signatories (”underskriftshuset”) på Pilies Street där hundratals människor av olika bakgrund och ålder samlades i det obarmhärtiga vädret.
Utrikesminister Carl Bildt besökte Litauens huvudstad Vilnius 12-13 januari. Bland många programpunkter fanns ett möte med Litauens president Valdas Adamkus i dennes officiella residens. Vid överläggningar diskuterade Bildt och Adamkus bland annat energifrågor, problematiken kring EU:s nya fördrag, Östersjösamarbetet samt Turkiets närmande till EU.
Sverige var det första västland som öppnade ambassad i Litauens huvudstad Vilnius.
Korsberget
Korsberget ligger i norra Litauen. När människor började resa kors på berget är osäkert, men man tror att de första korsen placerades där 1831. Sedan dess har kors, krucifix och träskulpturer av patriotiska litauer och andra symboler burits dit. Idag uppskattar man att där finns runt 100 000 symboler på berget. Under perioden av den Sovjetiska ockupationen försökte man att förstöra Korsberget. Året 1961 förstördes berget första gången. Det hade förintats i nästan två decennier, men efter varje förintelse återupplivades Korsberget igen.
Korsberget har blivit en symbol för den litauiska nationens lidande, hopp och oemotståndliga tro.
Zeppelinare (spolformade kroppkakor) är en av Litauens nationalrätter. En annan nationalrätt i Litauen är Borsjtj (rödbetssoppa).