Fet, söt och näringsfattig kost – det gör unga reklam för på nätet

Ungdomar gör flitigt reklam för i första hand kaloririk och näringsfattig kost som godis, kakor och bakverk, läsk och saft, choklad och glass i sociala medier. De gör även, kanske omedvetet, reklam för vissa livsmedelsmärken. Det visar en aktuell studie vid Göteborgs universitet.

Godis och annat onyttigt gör ungdomar reklam för på sina sociala medier. Foto: Caroline Maino

Godis och annat onyttigt gör ungdomar reklam för på sina sociala medier.
Foto: Caroline Maino

Hur ungdomar interagerar kring mat i sociala medier kan påverka hur mycket godis de äter och av vilket märke. Det kan även påverka hur villiga de är att prova obekant mat. Det har tidigare studier visat. Dessutom har forskning visat att bilder av mat stimulerar hjärnområden som är associerade med aptit hos barn och ungdomar.

I den aktuella studien har över 1000 Instagramkonton som tillhör ungdomar i Skandinavien analyserats. 85 procent av kontona innehöll matbilder som analyserades. Studien har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Appetite.

– De vanligaste livsmedlen vi identifierade var godis, kakor och bakverk, läsk och saft, choklad och glass. Tillsammans fanns de livsmedlen, som tillhör kategorin kaloririka och näringsfattiga livsmedel, i 68 procent av bilderna på Instagram, säger Christopher Holmberg vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap och en av forskarna bakom studien Adolescents’ presentation of food in social media: An explorative study.

Frukt och grönt fanns på 22 procent av bilderna, men de motiv som dominerade var kaloririk och näringsfattig kost. Det var även så att den kategorin beskrevs positivt och bilderna var oftare var från högtidsstunder, som födelsedagsskalas eller fester.

I tonåren blir livsmedelsmärken viktigare som markörer när ungdomar skapar sin egen identitet, enligt studier i Storbritannien. I den aktuella studien vid Göteborgs universitet var livsmedelsmärkena Coca Cola, Frappucinos från Starbucks samt glass från Ben&Jerry’s mycket vanliga och alltså något ungdomarna själva gjorde reklam för via sina Instagramkonton.

– Det indikerar att ungdomarna är omedvetna om, eller helt enkelt accepterar, den typen av reklamspridning i sina sociala nätverk. Det faktum att ungdomarna själva skapar och sprider reklamen kan innebära att den här formen av informell reklam är mer effektiv än traditionell livsmedelsreklam, säger docent Christina Berg vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

– Det finns gott om exempel på företag som på olika sätt försöker locka folk att publicera bilder tillsammans med deras produkter, konstaterar hon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *