Evolutionen har gjort oss fördomsfulla!

Människor är bra på att kategorisera, det vill säga, att dela in människor och saker i olika grupper. Det har varit viktigt ur ett evolutionärt perspektiv för att snabbt kunna bestämma om någonting utgör en fara eller tillgång, men kan vara ett problem i dagens samhälle då det kan leda till ogrundade fördomar. Forskning från Karolinska Institutet visar hur denna partiskhet kan uppstå i våra hjärnor.

Inom psykologin används termerna ingrupp och utgrupp för att skilja på gruppen man tillhör och alla andra grupper. Tidigare studier har visat att vi tillägnar oss och visar rädsla på olika sätt beroende på om rädslan associeras med någon med samma hudfärg, gentemot någon med annorlunda hudfärg. Det som inte studerats tidigare är hur denna partiskhet uppstår i hjärnan. Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har undersökt hur partiskhet kan uppstå i våra hjärnor.

220px-Chimp_Brain_in_a_jar

Foto: Wikipedia

Enligt Andreas Olsson, docent och forskningsledare för studien, kan resultaten hjälpa oss att bättre förstå de mekanismer i hjärnan som orsakar att partiskhet uppstår efter att en obehaglig upplevelse associerats med en person från en annan social eller etnisk grupp än den egna, och hur detta på sikt kan leda till främlingsfientligt beteende.

Studien visade på skillnader i hjärnaktivitet efter att försöksdeltagarna haft en obehaglig upplevelse som associerats med antingen ingruppen eller utgruppen. I studien ingick 20 vita försökspersoner som fick se bilder på två svarta och två vita ansikten var. Samtidigt som de fick se ett av de svarta och ett av de vita ansiktena fick de även en mild elektrisk stöt, vilket representerade en obehaglig upplevelse. Därefter fick deltagarna se samma ansikten igen utan att få någon elektrisk stöt för att lära sig att ansiktena inte var farliga. Två dagar senare fick försökspersonerna delta i ett beteendeexperiment där de fick kasta bollar till bilder av svarta och vita ansikten som de inte sett förr. Inlärningen av rädsla mättes genom fysiologiska reaktioner, reaktioner i hjärnan och beteende. Forskarna fann två specifika områden i hjärnan som hade nyckelroller i att skilja på ansikten från ingruppen och utgruppen; amygdala och anterior insula.

Resultaten visade att försökspersonerna i större utsträckning hade överdrivna minnen av de obehagliga upplevelserna som associerats med ett ansikte från utgruppen. Forskarna kunde utifrån de uppmätta reaktionerna i hjärnan förutspå vilka försökspersoner som skulle uppvisa diskriminerande beteende gentemot nya personer i utgruppen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *