Den 28 maj är det hamburgerdagen, i alla fall i bland annat USA, Australien och även i Sverige. I Storbritannien är det den 27 augusti som är hamburgerdagen. Som så mycket i vår kultur kommer hamburgaren från USA – men dess rötter kan vara i Baltikum från början. Hur som helst har dagens hamburgare sitt ursprung i USA. Recept på hemgjord burgare hittar du längst ner i artikeln.
Hamburgerdagen
Om man inte tänker på en person från den tyska staden Hamburg när man säger ”hamburgare” är det säkert ”krossad ko i bulle” man avser. Så här beskrivs den i wikipedia: ”En hamburgare är en maträtt bestående av en platt köttfärsbiff av nötkött (även den kallad hamburgare) mellan två halvor av ett bullebröd.”
På Facebooksidan International Hamburgerday Community informeras vi om att: Det enda viktiga att göra denna dag, är att äta hamburgare. Fettdrypande köttburgare, fiskburgare, vegetariska burgare, med sallad eller bara kött spelar ingen roll. Hemgjorda, färska eller frysta eller från grillkiosken spelar ingen roll, allt är tillåtet.
På wikipediasidan som listar matdagar https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_food_daysfår vi veta att i Storbritannien är den 27 augusti ”national burger day”. Jag misstänker att många barn gladeligen skulle ha hamburgerdag varje dag.
Rötter Baltikum
Var kommer då denna maträtt ifrån? Det går inte att ge ett entydigt svar på den frågan. I Baltikum var det vanligt att skrapa av det sista köttet från oxben och göra små biffar av skrapet och steka dem. Det kan hända att den traditionen spred sig till Tyskland och sedan vidare med tyska migranter och sjömän till USA.
Enligt sajten http://www.foodreference.com/ fanns ordet hamburgare troligen i slutet av medeltiden. År 1802 definierade Oxford English Dictionary ”Hamburg kött” som salt nötkött. När den mekaniska köttkvarnen uppfanns under 1860-talet kom köttfärs att kallas för ”hamburgare”. ”Filet de boeuf à la Hambourgeoise,” såldes i Boston 1874, medan Hamburger nötstek dök upp på Lookout House restaurangens meny i Cincinnati, Ohio, i mitten av 1870-talet. Under 1800-talets sista år började runda köttfärsbiffar på en varm smörgås att associeras med hamburgare. Tidiga 1900-talsillustrationer skildrar hamburgare serverade på skivat vitt bröd eller toast.
Oavsett ursprung utvecklades nutidens hamburgare i USA. På 1800-talet öppnades där affärer som sålde enklare maträtter, bland annat nötfärsbiff på en brödskiva. När hamburgaren började serveras som de görs i dag, med två bröd är inte känt. Men 1904 kunde man på Världsutställningen i Saint Louis äta sådana hamburgare på restaurangen Tyrolean Alps. Det är möjligt att inspirationen kom från varmkorven, som serverades mellan två bröd i slutet av 1800-talet.
Snabbmat vanligare
Den moderna hamburgaren, på en bulle, dyker upp under Första världskriget och spred sig över USA. I mitten av 1920-talet kände de flesta amerikaner till hamburgare.
Snabbmat överhuvudtaget blev då allt vanligare. Det kan hända att det alkoholförbud som infördes i USA 1920 gjorde att krogarna måste byta inriktning. Många av dem omvandlades till lunchrestauranger som serverade enklare rätter, som hamburgare. Hamburgerkedjor utvecklades ur dessa restauranger och verksamheten fick skjuts av antikorv-kampanjer, drivna av biffindustrin, som vill få hamburgare att framstå som hälsosammare än korv. Även den växande bilismen på 1930-talet drev på utvecklingen och gjorde det populärt att stanna och äta på de hamburgerrestauranger som växte upp längs vägarna. Uttrycket ”food on the road” myntades.
Efter andra världskriget blev levnadsstandarden högre och människors konsumtionsmönster ändrades. Folk fick kortare arbetstid och fritiden prioriterades på ett annat sätt än tidigare. I stället för att ägna tid på matlagning åt man ute. Även det faktum att kvinnor i allt större utsträckning förvärvsarbetade bidrog till hamburgerrestaurangernas utbredning. Riktig fart på utvecklingen blev det på 1950-talet, då kedjorna McDonald’s och Burger King började expandera.
Hamburgare faller många på läppen
Foto: Svensksmak.se
Helsingborg 1955
I Sverige lär man ha kunnat äta hamburgare på H55-utställningen i Helsingborg 1955. Den första permanenta hamburgerbaren var Burger-Grill i Helsingborg. Prins Bertil invigde grillen 1957 som där och då förtärde restaurangens och kanske Sveriges första hamburgare. Med Burger-Grill startade en trend av snabbmatsrestauranger, som sedan snabbt spred sig över landet. Sveriges första kedja av hamburgerbarer var Max, som startades i Gällivare 1968.
Det har utvecklats många varianter av burgare, där man lägger något annat än köttfärs mellan bröden. Det kan handla om panerad fiskfilé, panerad kycklingfilé, parisare eller korvburgare innehåller en korvskiva och vegoburgare en vegetarisk biff av till exempel sojaprotein, quorn eller grönsaker.
Det finns förstås otaliga tillbehör man kan ha om man vill, till exempel bacon, dressing (hamburgerdressing), ketchup, lök (rå eller rostad), majonnäs, ost (exempelvis cheddar, men vanligen hamburgerost med cheddarsmak), räksallad, sallad, saltgurka eller ättiksgurka, senap och tomatskivor.
Sugen på en burgare nu. De hemgjorda är godast? Här förmedlar vi ett recept på hamburgare från matsajten svensksmak.se
Montera din burgare-tips
Ingredienser 1 portion:
150 g nötfärs
1 msk smält smör
salt
vitpeppar
smör till stekning
2 skivor bröd
rå lök i skivor
tomatskivor
majonnäs
senap
ketchup
saltgurka i skivorGör så här:
Blanda färsen med det smälta smöret. Salta, peppra och rör om, men rör inte för mycket då håller den ihop sämre . Forma färsen försiktigt med händerna till en platt burgare ca 1½ cm tjock och 10-12 cm i diameter.