Komjölksallergi är stressande för familjer. Denna stress finns dessutom kvar även när barnen blivit äldre och allergin vuxit bort. Det visar en forskning från Sahlgrenska akademin. För att göra livet enklare för dessa familjer föreslår forskaren en satsning på särskilda ”komjölksallergiskolor”.

Komjölksallergi innebär att man inte tål de proteiner som finns i mjölken. Den här allergin uppstår oftast när barn är under ett år och de börjar med mjölkprodukter. Allergin försvinner oftast mellan två och fyra år, men en del har kvar den även som vuxna.

Sahlgrenska akademin och Närhälsan i Göteborg kan nu visa att familjerna som har barn med komjölksallergier är betydligt mer stressade av kost- och näringsfrågor än andra familjer.

Mjölk ett baslivsmedel och ett barn får ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen därifrån. Att ta bort alla livsmedel med mjölk i från kosten och ersätta dem på rätt sätt är inte helt enkelt. Familjer med barn som är mjölköverkänsliga känner också en betydligt större stress och påverkan i vardagen, än familjer med barn som inte är överkänsliga.

– Kostbehandlingen påverkar både barnet och dess familj, samtidigt är vården som ges dessa barn under denna känsliga period i livet ofta inte optimal, säger Andrea Mikkelsen, doktoranden vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Hon har sin avhandling intervjuat cirka 300 barn och familjer. Det konstiga var också att stressen kring kost- och näringsfrågor kunde vara kvar även efter att barnet växt ifrån sin allergi.

Andrea Mikkelsen

– Vi hade väntat oss att stressen skulle minska när barnet inte längre har någon begränsning i sin kost. Istället ser vi att den negativa påverkan kvarstår och att mat fortsätter att vara något jobbigt, med svårigheter att lära sig äta ny mat, brist på variation, ”matkrångel” och så vidare, säger hon.

Forskarna har nu utvecklat och utvärderat en så kallad ”mjölkallergiskola”, som stödjer familjerna och ger dem utbildning. Utvärderingen visar att mjölkallergiskolan tillgodoser familjernas behov av information, är administrativt lättarbetad och sparar tid.

Studien visar också att familjer överlag är bra på att följa generella kostråd förutom förstagångsföräldrar och familjer med invandrarbakgrund. De hade svårare att följa råden.

– Vi ser också att familjer där barn har anlag för mjölkallergi ger barnet mjölkinnehållande bröstmjölksersättning, trots att Barnläkarföreningen avråder från detta. Min slutsats är att vi bör rikta mer uppmärksamhet till familjer med invandrarbakgrund, förstagångsföräldrar och barn som har en ärftlig benägenhet att utveckla allergisk sjukdom.