Den 19 februari är det knäckebrödets dag – en dag instiftad av Knäckebrödsakademin. Knäckebröd härstammar helt och hållet från Sverige. Redan på 500-talet började vi baka detta välkända rågbröd. Knäckebröd är ett bröd som kan förvaras en längre tid och det var perfekt i varje hem inför de kalla och långa vintrarna.

Knäckebrödets dag infaller den 19 februari varje år. Foto: Caroline Maino

Knäckebröd kallas även för spisbröd, hårt bröd eller hårdbröd och är jäst hårt bröd som härstammar från Sverige. Det bakas traditionellt av råg och var från början ett förrådsbröd som hade hål i mitten för att hängas upp på torkstänger för att till exempel inga råttor skulle komma åt det. Det hårdare brödet (svennebrödet) var så hårt, att man var tvungen att doppa det i vatten om man ville ha en tugga. Det mjukare, herrebrödet, var mer likt det knäckebröd vi har idag.

Knäckebrödsakademin har definierat knäckebröd så här:
”Ett knäckebröd är ett hårdbröd – motsatsen till ett mjukbröd. Det kan bevaras under lång tid när det förvaras torrt. Det mesta knäckebrödet bakas på endast fyra ingredienser – råg (oftast fullkorn), jäst, salt, vatten. Andra sädesslag kan ingå, men i mindre omfattning, till exempel vete, korn, havre eller majs. Kan vara kryddat med exempelvis kummin. Istället för enbart jäst kan surdeg förekomma, ibland med lite jäst som komplement.

Med en renlärig definition av knäckebröd ska brödet vara knäckt, det vill säga på ena sidan behandlat med krusknäck/brödknäck så att det ska vara lätt att knäcka eller bryta. Samt naggat/pickat.”

Svenskar världsbäst
Vi svenskar äter mest knäckebröd i hela världen, hela 4 kg per person och år – minst.
Undersökningar har gjorts gällande vad svenskar som bosatt sig utomlands saknar mest – KNÄCKEBRÖD – är svaret. Kanske att det sitter i våra gener eftersom att vi har bakat detta bröd i mer än tusen år.

Knäckebröd är mer fiberrikt och mer kalorisnålt än de mjuka alternativen och det klassas som ett bra val eftersom de innehåller långsamma kolhydrater. En knäckebrödsmacka är därför perfekt som mellanmål.

I GP kan vi läsa att Fem och ett halvt kilo per hushåll knaprar svenskarna i sig varje år. Det är några hekto mer än norrmännen och mer än dubbelt så mycket som danskarna. Fråga svenskar i förskingringen vilken mat de saknar mest och svaret är: knäckebröd.

Knäckebrödsbältet
– Man talar om tre brödbälten i Sverige, berättar Gunilla Englund, mathistoriker, medlem i Gastronomiska akademien och tidigare museiintendent. Hon har forskat om knäckebröd och är en auktoritet i det knastrande ämnet.
Om man ritar en ellips med centrum i Dalarna och låter den täcka södra och mellersta
Norge och Finland så befinner man sig i Knäckebrödsbältet. Dess sydliga gräns går
någonstans i Småland och norrut avlöses det traditionella knäckebrödet av tunnbröd.
Här äter man hårt bröd under hela året.

Längre norrut åt man tunnbröd som bakades på korn som till skillnad mot vete och råg är ett köldtåligt sädesslag. Söderut handlade det om mjukt, ofta skållat bröd – och i Mellansverige har man ätit knäckebröd, eller spisbröd, gjort på grovt rågmjöl sedan åtminstone Gustav Vasas tid. Det verkliga knäckebrödsbältet sammanfaller med Bergslagens utbredning och ner mot Stockholm.

Knäckebrödet var ju ett förrådsbröd som skulle hålla länge. Olaus Magnus skriver i sin Historia

Hur man året om konserverar bröd i svenska familjer, från Travels in various countries of Europe, Asia and Africa(London, 1824)

om de nordiska folken utgiven 1555 att bakat vid ett barns födelse kan brödet hålla sig till barnets förlovningsdag.

Knäckebröd är ett vanligt tillbehör till ärtsoppa, liksom till inlagd sill.

Baka hemma
Hembakat knäckebröd är ljuvligt gott och inte så krångligt att baka som man kan tro. Visst tar det en stund att kavla och grädda bröden men särskilt slitsamt är det inte, skriver sidan koket.se och förmedlar ett recept av Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg från Mat för liv och lust. Här förmedlar vi det vidare:

Ingredienser till 20 brödkakor
• 50 g jäst
• 5 dl ljummet vatten
• 2 msk olja
• 1 tsk salt
• 10 dl grovt rågmjöl
• 3 dl ca, vetemjöl
• rikligt med mjöl till utbakningen

Gör så här:
1. Smula ner jästen i en bunke. Häll i vattnet och rör tills jästen löser sig. Tillsätt oljan. Arbeta in salt, rågmjöl och sist vetemjöl.
2. Täck över degen och låt den jäsa i ca 30 minuter. Degen kan även stå i kylskåp och få mogna långsamt i 1–2 dygn.
3. Sätt ugnen på 250°. Ta upp degen på mjölat bakbord och arbeta den. Dela degen i 20 delar och kavla ut varje del till en assietts storlek.
4. Kavla med kruskavel eller nagga kakorna. Ha ordentligt med mjöl på bakbordet.
5. Lägg brödet på plåt med bakplåtspapper. Grädda två kakor åt gången i 7–8 minuter. Låt kallna på galler.

Källor:
http://knackebrodsakademin.se/
http://www.gp.se/livsstil/mat/alla-%C3%A4lskar-kn%C3%A4ckebr%C3%B6d-1.5193
http://svensktuppfinnaremuseum.se/knackebrod/
https://www.koket.se/margit_eliasson_och_gunilla_lindeberg/matbrod/mjol/knackebrod/

Knäckebröd