Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret som bekant på kvällen den 31 december och under natten till den 1 januari. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett eller flera nyår. Nyår är en traditionell högtid som firas runt om i världen för att fira att en ny tid börjar. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår.

Nyårsfyrverkeri
Foto: Stig Nygaard

Under medeltiden i Västeuropa, på den tiden den julianska kalendern fortfarande var i bruk, inföll nyårsdagen på olika datum. Beroende på ort bestämde myndigheter olika datum, bland dem: 1 mars, 25 mars, påsk, 1 september och 25 december. När den gregorianska kalendern infördes år 1582 ändrades datumen för nyårsdagen till att använda det bestämda datumet den 1 januari.

Högtider brukar firas i samband med brytningstider, till exempel när solen vänder i midvintertid och det blir ljusare – runt jul alltså – eller när solen står som högst – vid midsommar, eller vid vår- och höstdagjämningar. En del nyår har religiös anknytning, andra firas mot bakgrund av årstidernas rytm, till exempel för att välkomna våren med fest och en del är anknutna till mån- eller solkalendrar. Ofta firas nyår med stora festivaler som pågår i flera dagar.

Kultursmakarna har sammanställt ett stort antal nyår. Fast vi har säkert inte den kompletta listan – tipsa oss gärna om fler nyår. Berätta till exempel med ett mejl till info@kultursmakarna.se eller i kommentarsfältet nedan.  En sak är säker – många nyår finns det! Här följer en liten överblick över alla möjligheter vi har att fira nyår under året.

• Först ut är Japan med Shogatsu – japanskt nyår. Det japanska nyåret firas i tre dagar med början 1 januari. Många japaner besöker tempel och andra religiösa platser under nyårsdagarna för att be om lycka inför det nya året. Eftersom nyåret innebär en fullständig nystart blir årets första soluppgång viktig, liksom det första skrattet och drömmen. Fjolårets sorger och bekymmer kan man lägga bakom sig genom en glömskefest.
• Mahayanabuddhistiskt nyår – infaller i januari. Mahayanabuddhistiskt nyår firas vid den första fullmånen i januari. Detta nyår firas främst i Kina, Korea, Japan och Vietnam och firas oftast i tre dagar men det varierar i olika länder. När det buddhistiska nyåret firas beror på ursprungslandet eller etnisk bakgrund av folket. Till exempel firar kineser, koreaner och vietnameser nyår i slutet av januari eller början av februari enligt månkalendern, medan tibetaner brukar fira en månad senare.
• Koreanska nyåret är en Seollal, eller nyår enligt månkalendern. Seollal, den första dagen i månkalendern och är viktigare för koreanerna än 1 januari. När månkalenderns nyår firas släpps lyckan in samtidigt som dåliga andar hindras att komma in. Det är en familjehögtid för många.
• Berbiskt nyår – Yennayer – firas 12 januari eller av en del den 14 januari.
• 13 januari firas Nyårsafton av de i grekisk- och rysk-ortodoxa länder som går efter den julianska kalendern.
• Tu bi-shevat – trädens nyår – firas av judar i januari eller februari. Dagen markerar att de första träden väcks ur sin vintervila och börjar blomma i Israel. Många judar firar genom att äta av de sju frukter som enligt Thoran var basvaror i Israel: dadlar, granatäpple, vete, korn, fikon, oliver och druvor.
• Vårfestivalen – det kinesiska nyåret infaller vid en nymåne mellan 20 januari och 19 februari. Det är tradition att man ska fira nyåret tillsammans med sin familj, vilket gör att det är den helg med flest inrikesresor inom Kina under året. Den 22 januari  2023 blir det harens – eller kaninens –  år.  Personer födda under åren 2011, 1999, 1987, 1975 och 1963 är födda under kaninens år. Kaniner är okomplicerade, attraktiva, talangfulla och ambitiösa. Kaninen är intelligent och mycket intuitiv och har ett gott minne. Han tycker om lugn och ro och kan ofta vara egoistisk. Kaninen har svårt att fatta beslut, och hans tveksamhet gör att han missar många möjligheter. Allt enligt sajten Historiska resor. Teman för harens år är kärlek, pengar, hälsa, karriär, familj och ekonomi.
• Tết Nguyên Đán – det vietnamesiska nyåret firas oftast samma dag som det kinesiska nyåret eftersom vietnameserna använder en månkalender som liknar den kinesiska kalendern.
• Losar – det tibetanska nyåret infaller mellan januari och mars.
• Mesoamerikanskt nyår firas den 23 februari av azteker med flera.
• Antikens Rom  firade nyår den 1 mars.
• Enligt Aztekernas kalender firas nyår i allmänhet den 12 mars enligt den gregorianska kalendern. Högtidens firas av samhällen i Nahua och Mexiko.
• Den 14 mars firas det sikhiska nyåret, Nanakshahi. Den sikhiska tideräkningen utgår från grundaren Guru Nanaks födelse. När den gregorianska kalendern visar 2018 blir det år 550 för sikherna.
• Det Thelemiska nyåret infaller den 20 mars (eller den 8 april för en del). Det brukar firas med en åkallan till Ra-Hoor-Khuit, till minne av att det nya Aeon (tidsåldern) började 1904. Det markerar också starten av den tjugotvå dagar långa heliga Thelemiska perioden.
• Nava (ny) Varsha (år) firas i Indien i olika regioner under mars-april.
• Det babyloniska nyåret började i samband med första nymånen efter vårdagjämningen på norra halvklotet och firandet varade i elva dagar.
• Nouruz eller Newroz firas omkring den 21 mars. Det är de iransktalande folken, såsom perser, vissa afghanska folk, kurder, tadzjiker, zoroaster med flera, som firar nyår vid vårdagjämningen. Eftersom man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.
• Det balinesiska nyåret kallas Nyepi och bygger på Sakakalendern, den balinesisk-javanesiska kalendern. Nyepi firas med fasta och meditation och i första hand en hinduisk högtid.
• 28 mars Chaitra (Indien) – ett av flera hinduiska nyår
• 1 april firar det Assyriska folket sin nyårsdag, kallad Kha-b-Nisan,. Firandet pågår i flera dagar och inkluderar Assyrisk mat, sång och dans. Det är väldigt vanligt att folk bär Assyriska nationaldräkter under firandets dagar, denna dräkt är oftast färgglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjädrar.
• Yazidiskt nyår, Sere sal – infaller första onsdagen efter 14 april.
• 13-15 april firas det thailändska nyåret, Songkran. Nyårsfesten infaller strax före regnperioden och enligt traditionen firas det med stora vänskapliga vattenkrig på gator och torg. Man slänger stora mängder vatten på varandra för att möta det nya året ren och lycklig. Ibland är vattnet blandat med talk och att få vitfärgat vatten på sig betyder lycka. Den man har blött ner önskar man ”Sawatdee pee mai” – gott nytt år!
• 14 april Vaisakhi – solens nyår – ett till av flera hinduiska nyår, firas även av sikher.
• I Theravadabuddhistiska länder som Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Laos firas nyår i tre dagar från den första fullmånen i april.
• Aluth Avurudhu – nyår i Sri Lanka infaller i mitten av april.
• Baisakhi – den indiska delstaten Punjab firar nyår i mitten av april
• Naba Barsha – Bengalen, firar nyår den första dagen av månaden Baisakh, vilket är 14 eller 15 april. Hur du tillbringar dagen påverkar hur du spenderar resten av året.
• Rongali Bihu – Assam, firar nyår i månaden Bohaag, det vill säga i mitten av april. Rong betyder färg och glädje på assammål. Nyåret firas med Bihusånger och dans.
• Orissa – Maha Vishuva Sankranti. Den 13 eller 14 april. Högtiden firas genom att be och bjuda på en fruktdryck som  kallas pana till de som fastar.
• Ugadi – Andhra Pradesh och Karnataka. Ugadi betyder bokstavligt talat Ny tid och infaller på den första dagen av Chaitra. De tror att det var på denna dag som Guden Brahma började skapa universum.
• Vishu – Kerala. Här infaller nyår i månaden Medam och Vishu firas genom bön och fasta och offer som kallas Vishukanni
• Puthandu – Tamilska Nadu. Puthandu firas den första dagen i den tamilska månaden Chithirai som infaller den 14 april. En lampa tänds för att skingra mörkret och se sådant som symboliserar välstånd.