Den 14 april firas det sikhiska nyåret, Vaisakhi. Sikhismen är den femte största religionen med mellan 20 och 30 miljoner troende. De flesta sikher bor i Punjab i norra Indien. En del sikher bor i västerländska samhällen, särskilt i Storbritannien. I Sverige finns ungefär 1 000 sikher. 2021 blir det år 553.
Amritsar är den andliga och kulturella huvudstaden för sikher. Det sikhiska nyåret firas med en parad där deltagarna sjunger hymner och utövar svärdkonster. Människor från alla religioner är välkomna till gurudwaran (templet). Det viktigaste där är den heliga skriften. Man börjar läsa fredag morgon och slutar söndag morgon. Och man turas om att läsa en och en halv timme – dygnet runt.
Guru Nanak grundade sikhismen
För 500 år sedan växte en ung man upp bland muslimer och hinduer. Han hette Guru Nanak och förkastade delar av deras traditioner. Istället grundade han sikhismen. Vid 30 års ålder sade han följande: ”Det finns varken hindu eller muslim, så vems väg ska jag följa? Jag ska följa Guds väg – Gud är varken hindu eller muslim och vägen som jag följer är Guds.”
Guru Nanak påstod att han blivit kallad till Guds hov, erbjudits en bägare med nektar och mottagit följande bud: ”Bägaren står för tillbedjan av Guds namn. Drick ur den. Jag är hos dig. Jag välsignar och upphöjer dig. Alla som minns dig kommer att njuta min gunst. Gå. Gläds åt mitt namn och lär andra att göra detsamma. Jag har skänkt dig mitt namns gåva. Låt detta vara ditt kall.” I det ögonblicket föddes sikhismen och Guru gav sig ut för att sprida sitt budskap. Han reste genom Asien och upprättade mötesplatser för troende. Sista resan gick västerut, genom Mecka, Medina och Bagdad. Efter det återvände han hem till sin familj.
Under de kommande 150 åren utvecklades sikhismen genom en rad guruer. Varje guru byggde på sin föregångares läror. Den tionde och sista gurun i mänsklig form var Guru Gobind Singh som var poet, filosof och krigare (han är en av sikhismens viktigaste gestalter).
Guru Gobind Singh gav alla manliga sikher efternamnet Sing, vilket betyder lejon. Alla kvinnliga sikher fick namnet Kaur som betyder prinsessa. Han föreskrev också sikherna att bära de fem K:na.
De fem K-na
1. De har långt hår som de aldrig klipper.
2. De har Kara, en armring av stål.
3. För att sköta håret har de en träkam som heter Kangha.
4. Alla döpta sikher har en Kirpan, en slags kniv.
5. Kacchera som är lite som boxershorts utan resår av enbart tyg.
”Det finns bara en gud”
Före sin död utnämnde Guru Gobind Singh den heliga skriften Guru Granth Sahib till den sista och eviga gurun. Alla sikher accepterar skriften som sin guru. Guru Granth ses som ett förkroppsligande av guruerna.
Sikhernas tempel kallas för gurdwara och de pryds med viktiga symboler. Den centrala trossatsen är: ”Det finns bara en gud”.
Det heligaste templet är Harmandir Shib som också är känt som det gyllene templet i Armitsar. Namnet betyder Guds tempel, och alla sikher försöker besöka det minst en gång i livet.
Sikhism lägger stor vikt vid jämlikhet. Kvinnor är jämlika män och får utföra olika religiösa sysslor som att recitera de heliga skrifterna. Guru Nanak kritiserade sociala orättvisor såsom kastsystemet, vilket illustreras genom måltiden langan då alla sitter och äter tillsammans oavsett social status.
Källa: Svenska Läromedel på Internet AB
Några favoriter bland maträtterna i Punjab är paranthas fyllda med grönsaker, kyckling, fisk eller kött, mejeriprodukter som t ex paneer (indisk färskost., Mah Di dal (linser) och Sasron Da Saag (senapsblad). Tandoori-mat är en specialité i Punjab.