Den 25 april är det fest i Venedig. Då firas nämligen Venedigs skyddshelgon San Marco – evangelisten Markus – med gondolrace på lagunen utanför Dogepalatset, en procession i San Marco-basilikan och andra festligheter. Många venetianska män ger en röd bòcolo ros (rosenknopp) till sin käresta – och så äter man Risi e Bisi och vi förmedlar receptet nedan.
För att försöka få fadern att ändra sig och godkänna att de skulle få gifta sig, föreslog Maria att Tancredi skulle resa till Spanien och utmärka sig i kriget mot araberna som pågick där. Dessvärre blev Trancredi dödligt sårad och föll blödande på en rosenbuske. Just innan han drog sin sista suck lyckades han plocka en ros och bad sin följeslagare Orlando att leverera den blodfärgade rosen till den älskade Maria.
Dagen efter att Maria fick rosen hittades Maria död i sin säng med den blodfärgade rosen på hennes hjärta. Det var den 25 april. Alltsedan dess får kvinnorna i Venedig en rosenknopp på San Marco-dagen som en kärlekssymbol.
Helgon Markus
San Marco är enligt traditionen författare till Markus evangelium och är ett helgon inom bland annat den romersk-katolska kyrkan. Han dog den 25 april år 68 och därför firas hans minnesdag den dagen. San Marco-kyrkan byggs år 828 för att bevara kroppen av Sankt Markus som smugglats ut från Alexandria.
Alldeles bredvid San Marco-kyrkan ligger Dogens palats. Det byggdes i gotisk stil under åren 1309-1424. Palatset var residens för dogen i Venedig. Dogepalatset var en inspirationskälla för den svenske arkitekten Ragnar Östberg när han arbetade med Stockholms stadshus.
Men nu till Risi e Bisi. Ris och ärtor – är en maträtt med gamla anor som påminner lite om en tjock soppa. Risi e Bisi åts redan under Republiken Venedigs tid, som vi känner igen som Serenissima, latin för ”den mest lysande”.
Rätten kom att bli en festrätt som serverades om våren. Varje år den 25 april serverades Dogen Risi e bise i stora bankettsalen i Palazzo Ducale vid Markusplatsen i hjärtat av Venedig. Här förmedlar vi ett recept från sajten Laguna Venezia – så nu kan du njuta av den, så som man gjorde hos Venedigs mäktige Doge.
3 msk olivolja
60 g smör
50 g parmaskinka eller pancetta, tärnade eller strimlade allt efter egen smak
en nypa hackad persilja
200 g risottoris (Arborio eller Vialone)
1 kg färska ärtor, skalade och spara skalet
1 lök skuren i tunna skivor
Cirka 1¼ l fond av ärtskalen (se nedan)
3 msk parmesan, riven
salt och färskmald peppar.
1. När du har skalat ärtorna, kokas skalen i lättsaltat vatten minst 1,5 l vatten i en timme, tills de är mjuka (för en intensivare smak, använd lite hönsbuljong).2. Slå ifrån vattnet och pressa skalen i en grönsakskvarn eller annan maskin som ger möjlighet att ta bort topparna. Blanda purén i ärtvattnet och du har ärtfonden klar.
3. (Om du endast kan finna frusna ärtor så ska man använda mindre ärtor än ovan nämnt och vanlig grönsaksbuljong.)
4. Värm oljan och hälften av smöret i en gryta och bryn lök, persilja och skinka/pancetta tills löken är mjuk.
5. Tillsätt ärtor och häll på ett glas eller två av den goda hemlagade ärtfonden och låt det hela småkoka i cirka 20 minuter, kom ihåg att röra om då och då.
6. Häll sedan i resten av ärtfonden och låt det hela koka upp innan du tillför riset. Salta och peppra efter behag.
7. Rör om med en träslev tills riset är kokt och konsistensen är krämig. Tillsätt det resterande smöret och parmesanosten och rör om. Servera rätten varm.
8. Tycker du att 1 kg ärter är mycket? Traditionen säger att det ska vara en ärta till varje riskorn…
Ps. Glöm inte rosen…
1 comment for “Festa di San Marco 25 april med Risi e Bisi”