Rött, rött, rött – när det kinesiska nyåret firas är det rött som gäller. Den röda färgen symboliserar lycka och det passar ju bra när ett nytt år ska till att börja. Alla som kan reser hem till sina familjer – ingen vill missa släktmiddagen på nyårsafton.
Rödklädda flickor i Hong Kong firar nyår.
Foto: Fæ
När kineserna firar nyår används mycket färger och fyrverkerier. Legenden säger att man genom detta skrämmer iväg det farliga monstret Nian som kommer tillbaka varje år för att sätta skräck i människorna. Högtiden slutar 15 dagar senare, vid fullmånen. Så ett kinesiskt nyår firas inte bara en dag utan 15 dagar. Efter nyårsaftonen följer en vårfestival på sex dagar. Det är årets längsta sammanhängande ledighet för de allra flesta kineser.
Det kinesiska nyåret, eller vårfestivalen, infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket inträffar någon gång under perioden 21 januari – 19 februari. Variationen beror på att den kinesiska kalenderns månader inte är lika långa som i vår gregorianska kalender. En månad har enligt månkalendern 29,5 dagar och kalendern baseras på månens fyra faser (som också är fyra veckor). Det är alltid nymånen, som är den första månfasen, som inleder en ny månad. Kalendern justeras med en extra månad ungefär vart tredje år.
Kinesiskt nyår har ganska annorlunda betydelse för kineser än vad nyår har för västerlänningar. När det kinesiska året börjar anser man att alla har blivit ett år äldre. Kineser har en helhetssyn på år och människor – alla påverkas av årets energier på något sätt, men de som föds under året påverkas extra starkt och bär med sig detta inflytande för resten av sina liv.
Gudagåvor till det kinesiska nyåret.
Den kinesiska årscykeln består av tolv år och till vart och ett av dem är ett djur knutet: Råttans år, Oxens år, Tigerns år, Kaninens år, Drakens år, Ormens år, Hästens år, Getens år, Apans år, Tuppens år, Hundens år och Grisens år.
Till nyåret reser alla som kan hem till sina familjer – ingen vill missa släktmiddagen på nyårsafton. Man storstädar, köper nytt och klarar upp konflikter. Inför nyåret pyntas hemmet med mandariner och apelsiner som representerar rikedom och med persikoblommor som står för kärlek. Barnen får pengar i små röda kuvert – rött symboliserar lycka. Helst av allt skall beloppet i kuvertet även vara förknippat med en 8:a, eftersom det är ett turnummer.
Nian-monstret som lejondansare.
Foto: Dr Haggis
En återföreningsmiddag, som kallas ”Nian Ye Fan”, hålls på nyårsaftonen och alla familjemedlemmar som kan samlas för att fira tillsammans. Oftast hålls middagen hemma hos den äldsta familjemedlemmen, eller på en restaurang nära hemmet. Middagen är mycket stor och det är rikligt med mat. Traditionellt ingår rätter av kött (det vill säga, fläskkött och kyckling) och fisk. De flesta återföreningsmiddagarna serverar också en gemensam köttgryta eftersom det symbolisera att familjemedlemmarna återförenas för måltiden.
En obligatorisk symbolladdad rätt i större delen av Kina är fisk. Man ser dock till att det finns kvar av fisken till nästa, eftersom uttalet för fisk är det samma som för ordet ”överflöd”. Åtta enskilda rätter serveras för att återspegla tron på lycka i samband med numret. Om någon i familjen har avlidit under det gångna året serveras sju rätter.
Förutom fisk är
Jiaozi (dumplings) obligatoriska på nyårsbordet i större delen av Kina. I dumplings (degknytena) finns lyckobringande mynt gömda.
Kinesiska nyårsdekorationer i Singapore
Kinesiska nyåret firas med lejondans i Indonesien.
