Gravida kvinnor är ofta bekymrade över vad kosten kan innebära för risker för det ofödda barnet. De upplever ofta att det är svårt att hitta kostråd om vad man bör äta under graviditeten. Dessutom har barnmorskor och kvinnorna också svårt att mötas kring kostrådgivning. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Anna Lena Wennberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har studerat barnmorskors kostrådgivning till gravida kvinnor och hur dessa tar emot kostråden. Gravida kvinnor är ofta bekymrade över att kosten kan innebära risker för det ofödda barnet. Kvinnorna känner oro och skuld för att barnet ska ta skada om de råkar äta något ohälsosamt eller förbjudet. De läser tidningar, broschyrer och, framför allt, söker information på internet. Kvinnorna upplever dock ofta att det är svårt att hitta bra information och kostråd om vad man bör äta under graviditeten. De upplever sig också stressade och pressade av omgivningens krav att välja och äta hälsosam mat, och kan även känna sig övervakade, ifrågasatta och kommenterade av såväl vänner och bekanta som av hälsovården.

Anna Lena Wennberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

De som kunde vara ett bra stöd är barnmorskorna, men de talar förbi varandra visar avhandlingen. Barnmorskorna fokuserar på att förmedla Livsmedelsverkets kostrekommendationer medan gravida kvinnor bekymrar sig över hur de ska tolka och tillämpa råden i vardagen.

– Gravida kvinnor oroar sig ofta och har många frågor om vad som är ohälsosamt och förbjudet att äta, med tanke på risken att barnet ska ta skada. Barnmorskorna å sin sida upplever sig ofta ha otillräckliga kunskaper i kostfrågor, framför allt om risker , säger Anna Lena Wennberg.

Hon visar också i avhandlingen att barnmorskor – som i sin yrkesroll är auktoriteter – som regel uppfattar att deras information tacksamt tas emot av de gravida kvinnorna. Samtidigt är barnmorskorna osäkra på om kvinnorna verkligen följer rekommendationerna. Vanligtvis handlar barnmorskornas kostråd om vilka livsmedel som gravida kvinnor bör undvika och om ohälsosamma matvanor generellt. Kostrådgivning till exempelvis kvinnor med fetma eller ätstörningar, invandrarkvinnor, veganer eller kvinnor med låg socioekonomisk status beskrivs i avhandlingen som särskilt utmanande.

I studierna har hon bland annat genomfört intervjuer med både gravida kvinnor och barnmorskor, och delat ut en kostenkät till de gravida kvinnorna vid tre tillfällen under graviditeten, samt tolv veckor respektive sex månader efter förlossningen. Kostenkätstudien visade  att kvinnornas kost under graviditet inte nådde upp till det rekommenderade intaget och dessutom försämrades den efter graviditeten.