En sak är säker – många nyår finns det! Enligt den gregorianska kalendern, som används i västerlandet, firas nyåret som bekant på kvällen den 31 december och under natten till den 1 januari. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett eller flera nyår. Nyår är en traditionell högtid som firas runt om i världen för att fira att en ny tid börjar. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår. Fast vi har säkert inte den kompletta listan – tipsa oss gärna om fler nyår. Berätta till exempel med ett mejl till info@kultursmakarna.se. Det nya året kan du inleda med en käkig pizza. Den 1 januari är det nämligen Internationella pizzadagen* – testa Sardenaira, en traditionell pizza från Ligurien i norra Italien, eller Knäckepizza på Leksandsbröd. Kika gärna i ”Vår kalender” och låt dig inspireras av ännu fler högtider att uppmärksamma.
I ”Vår kalender” uppmärksammar vi kultur och mat som hänger ihop med traditioner och högtider världen över. En del berättar vi mer om och publicerar recept till. Den närmaste tiden noterar vi:
Fredag 29 december
Lördag 30 december
Söndag 31 december
– Nyårsafton* – enligt den gregorianska tideräkningen, det vill säga den tideräkning som de flesta av jordens länder använder. I Sverige, liksom i många länder, firas kvällen med familj eller vänner, med god mat och fyrverkerier vid tolvslaget. Fira med Glassuflé nobis – desserten Tore Wretman gav min man när han pryade på Operakällaren på 1960-talet. I Italien firar en del med Cotechino med linser och polenta – nyårsrätt i Italien | Kultursmakarna. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett nyår. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår under året.
Måndag 1 januari
– Nyårsdagen* – Nyår enligt den västerländska, gregorianska, kalendern. Över hela världen firar människor detta nyår. Men det är bara ett av många nyår under 2020. Årets första månad – januari – har fått sitt namn av den romerska guden Janus. Han hade två ansikten, ett som tittade framåt och ett som såg bakåt, berättar den Multireligiösa almanackan.
– Maria, Guds moder (katoliker)*. Firas till minne av Maria som var mor till Jesus. Den här dagen håller katoliker en bön för fred i världen.
– Shougatsu, det japanska nyåret*. Under det japanska nyåret som pågår från den 1 till 2 januari hälsar människor varandra med ”ake-mashite-omedetou-gozaimasu” som betyder Gott Nytt år. På nyårsdagen, som är den viktigaste dagen, äts ”osechi ryouri” med många maträtter, i antal inte helt olikt ett smörgåsbord. Maten är färggrann och artistiskt presenterad. Varje rätt har en symbolisk innebörd. Här är recept på några rätter som alla är enkla att tillaga – Datemaki, Kuromame och Namasu.
– Internationella pizzadagen* – testa Sardenaira, en traditionell pizza från Ligurien i norra Italien, eller Knäckepizza på Leksandsbröd.
Sudans nationaldag*. Landet firar självständighet från Storbritannien 1956.
Haitis nationaldag*
Kubas nationaldag* (1 januari 1959 tog Fidel Castro makten)
Tisdag 2 januari
– Världsdagen för introverta* – Dagen uppmärksammar alla de människor i världen som är introverta. På engelska World introvert day. Kanske passar det med inlagd sill denna dag? Här förmedlar vi Emelies recept.
Onsdag 3 januari
Torsdag 4 januari
Myanmars (Burmas) nationaldag*, firar självständighet från Storbritannien deklarerad 4 januari 1948. Fira med Mohinga – burmesisk nudelsoppa med havskatt och gör Ris- och fisk-frittisar som tillbehör.
– Punktskriftens dag*. Punktskrift är ett komplett läs- och skriftspråk som läses med fingrarna, istället för med ögonen. Ungefär 1 000 personer i Sverige använder sig av punktskrift.
Fredag 5 januari
– Guru Gobind Singhs födelsedag (sikher)*. Han föddes år 1666 och var sikhismens tionde guru och ledare.
– Trettondagsafton*
Lördag 6 januari
– Trettondedag jul/Epifania/Theofania/* är en viktig juldag och firas till minne av de tre vise männen som följde en stjärna till Betlehem, där Jesus föddes. I den ortodoxa kyrkan firas theofania till minne av Jesu dop. I samband med det utförs den stora vattenvälsignelsen (se även 19 januari då ortodoxa firar högtiden). I Frankrike och på den iberiska halvön äts gärna Gateau des rois – Kungskaka: Kungskaka – Wikipedia – denna dag. En annan variant på kakan heter Galette des rois. I båda kakor finns en liten porslinsfigur. Den som får figuren får bära en kungakrona i guldpapper. Ofta får sällskapets yngsta medlem sitta under bordet medan kakan skärs upp i lika många bitar som antalet i sällskapet. Sedan bestämmer den som sitter under bordet vem som ska ha första biten, och så vidare. Så gör man ifall porslinsfiguren skulle synas i en skarv eller så. Här förmedlar vi ett recept på Galette des rois.
– Julafton (ortodox) *– för ortodoxa som följer den julianska kalendern infaller julafton den 6 januari.
Söndag 7 januari
– Juldagen – Kristi födelse enligt Julianska kalendern (ortodoxa)*. Under juldagen firar kristna att Gud steg ned till jorden genom sin son Jesus födelse för att ge människorna en väg till frälsning. Enligt Bibeln föddes Jesus i ett stall och en stjärna tändes på himlen för att markera platsen för hans födelse. (Julianska kalendern). Det finns flera ortodoxa kyrkor som firar julen vid denna tid. Det finns även de i dessa länder som firar enligt den gregorianska kalendern:
* Armeniska apostoliska kyrkan
* Grekisk-ortodoxa kyrkan
* Rysk-ortodoxa kyrkan
* Finska ortodoxa kyrkan
* Syrisk-ortodoxa kyrkan
* Serbisk-ortodoxa kyrkan
* Bulgarisk-ortodoxa kyrkan
* Eritreansk-ortodoxa kyrkan
* Etiopisk-ortodoxa kyrkan – kallas Ganna. Traditionellt äts Doro Wat – etiopisk kycklinggryta och Injera – etiopiskt surdegsbröd.
* Koptisk-ortodoxa kyrkan
– Mahayanabuddhistiskt nyår. Detta nyår firas främst i Kina, Korea, Japan och Vietnam och infaller vid fullmånen i januari. Det firas oftast i tre dagar men det varierar i olika länder.
Måndag 8 januari
–Seiji no Hi– myndighetsdagen (Japan). Detta är en japansk helgdag som hålls varje år den andra måndagen i januari. Alla som har blivit myndiga det senaste året firas. Festen ska också hjälpa dem att inse att de blivit vuxna. Fira dagen med att göra egen – sushi.