Vi möts över grytorna och prövar varandras favoriträtter. Var rätten kommer ifrån ursprungligen spelar ingen roll. Men det gör mötet. Kultursmakarna vill inspirera alla att bygga broar mellan grytorna och öka intresset för fler kulturer än den egna. Därför instiftade vi den Mångkulturella matdagen den 16 november. Vi uppmanar skolor, förskolor och institutioner att servera rätter från det mångkulturella köket denna dag, men också hur många andra dagar som helst.

Kultursmakarna säger ja till mångkultur! Bakgrund: Theophilos Papadopoulos/Flickr.

Nyfikenheten och chansen att lära oss om nya kulturer driver oss på Kultursmakarna framåt. Belöningen är kunskap och ny energi när vi möter människor från hela världen.

På Internationella dagen för tolerans den 16 november 2013 startade vi nättidningen Kultursmakarna.se. Sedan dess har vi publicerat mer än 1 500 artiklar, notiser och recept som vi hoppas inspirerat till att lära känna andra kulturer, deras historia och matvanor. I vår receptbank har vi nu mer än 600 recept från olika delar av världen.

Morgh shati korma – buthansk kycklingrätt
Foto: Caroline Maino

Vi är stolta över att kunna säga att vi stadigt får fler och fler som läser vår tidning. Även på vår Facebook-sida ökar antalet som gillar oss hela tiden. I valet av artiklar tar vi avstamp i Vår egen kalender som berättar för oss vilka högtider, FN-dagar och temadagar som uppmärksammas runt om i världen. Parallellt med nättidningen har vi arrangerat matlagningsaktiviteter med nya och etablerade svenskar.

Under åren har vi bland annat anordnat en Mångkulturell matdag med skolbarnen i

Malte gör tummen upp för den kenyanska kycklinggrytan, liksom klasskamraten bakom honom på den Mångkulturella matdagen 2015. 
Foto: Lena Ahlström

Lemshaga Akademi på Ingarö utanför Stockholm, vi har arrangerat en rad matlagningsaktiviteter med vuxna nya och etablerade svenskar. Medan vi lagar maten tillsammans får nya svenskar möjlighet att träna på det svenska språket.

Vi har också drivit ett matlagningsprojekt i Nacka för nya och etablerade ungdomar. I projektet, som stöddes av Nacka kommun, ingick att planera och laga till en måltid med två rätter för tolv personer. Ungdomarna, som gick i olika skolor i Nacka, planerade ena veckan måltiden med recept, anpassade recepten till tolv personer och skrev inköpslistor. Veckan därpå handlade  de ingredienserna, lagade maten, dukade och åt den tillsammans. Kultursmakarna vägledde och hjälper till.

Tränade svenska språket

Ungdomarna som kom från andra länder var väldigt stolta över att kunna visa upp och dela med sig av de få kära ägodelar de hade med sig hemifrån – minnena av smaker, dofter och familjeliv. Samtidigt som ungdomarna delade med sig av sina respektive kulturer fick de nyanlända ungdomarna stöd av de svensktalande ungdomarna att träna på det svenska språket och förstå de svenska koderna.

Det vi såg var att ungdomarna var väldigt motiverade och att de jobbade seriöst och bra tillsammans. De

Här är åtta av de tio ungdomar som lagade mat tillsammans
Foto: Caroline Maino

nyanlända lärde sig nya ord varje gång, inte minst ord som har med ingredienser och matlagning att göra. Och de etablerade ungdomarna var nyfikna på de nyanlända och prövade gärna nya maträtter.

Samtalen rörde sig från dagliga vardagshändelser i och utanför skolan till erfarenheter från andra länder.

Projektet gav oss hopp om framtiden och energi att fortsätta.