Böckerna om Katitzi, som kom ut på 1970-talet, förklarade för oss som då var barn hur det kändes att vara diskriminerad. Vi som växte upp på 1970-talet var vana att läsa realistiska skildringar om livet och utanförskap, men den här historien handlar om hur det var förr. Inte visste vi då att förr skulle bli nu.

Böckerna om Katitzi är en självbiografisk serie barn- och ungdomsböcker av Katarina Taikon. Första boken heter just bara Katitzi och följs sedan av tolv böcker till. I böckerna får man följa den lilla romska flickans liv från sjuårsåldern upp till övre tonåren. Handlingen rör sig kring hennes kamp för att få finnas till och att få möjlighet att göra det hon drömmer om. Det är en berg och dalbana i glädje och besvikelse. Katitzi blev också en tecknad serie, publicerad i Kamratposten och kom även ut i en egen serietidning. Även en teveserie baserad på böckerna gjordes.

2012 kom Lawen Mohtadi ut med en biografi om Katarina Taikon med titeln ”Den dag jag blir fri”. Fakta om hennes uppväxt har varit svåra att hitta, berättar Lawen Mohtadi i Svenska Dagbladet, men en rik källa är förstås de 13 självbiografiska barn- och ungdomsböckerna om Katitzi. I samma artikel berättas att Katarina Taikon själv pratade med värme om sina ungdomsböcker, och barnen hon mötte ute på skolorna: ”Det är samma saker jag har skrivit i mina debattböcker, men i en annan form. Det är underbart, som pannkakor med vispad grädde och glass, att skriva om Katitzi.”

När boken om Katarina Taikon kom efterfrågades att böckerna om Katitzi skulle ges ut igen och nu under 2015 kommer den första boken, omarbetad, för att passa dagens barn ut. Eva-Lotta Hultén, kritiker och kulturskribent på Göteborgs-Posten, skrev en väldigt personlig recension. Hon satte verkligen ord på mina tankar och hur viktigt det är att vi inte bara reflexmässigt tror på alla rykten som just nu florerar i vårt samhälle:

”När jag mötte Katitzi som barn var det en svunnen tid jag läste om. Samma fördomar och eländiga förhållanden är nu vardag för en ny grupp människor – och alldeles för många av oss som har det bättre verkar tycka att det stora problemet inte är att romerna är diskriminerade och förtryckta, utan att de har mage att synas på svenska gator.

Min förhoppning är att Katitziböckerna blir klassläsning i skolorna, inte bara för att de är sorgliga, roliga och spännande, utan också för att de utgör en fantastisk utgångspunkt för att prata om samhällets orättvisor, om diskriminering och om de fattiga EU-migranter som de flesta barn i Sverige i dag ser regelbundet. Jag har svårt att se att den som barn läst, och verkligen tagit till sig, böckerna om Katitzi kan trakassera, eller blunda för de romer som i dag lever vagabondliv på svenska gator och slår läger på parkeringsplatser och i skogsdungar. Kanske föds hos några barn också lusten att bli vår tids Katarina Taikon. Det är tyvärr ack så välbehövligt.”

Den som vill läsa hela recensionen kan gå in på:

https://www.gp.se/kulturnoje/recensioner/bocker/1.2644450-katitzi-katitzi-och-swing-katarina-taikon