I söndags inleddes den stilla veckan. Men under påskveckan händer det också andra saker, stort som smått. Då är det till exempel många som vill passa på att klä ut sig till påskkärring, i alla fall de yngre av oss. Traditionen påskkärringar har sitt ursprung i häxprocessen, vilket tillhör en del av vårt mörka arv.

Artikelförfattaren själv i åttaårsåldern.

Under skärtorsdagen kan man på många håll i Sverige träffa på påskkäringar, det vill säga barn som är utklädda till häxor. På en del håll klär man även ut sig på påskafton. Dessa små söta kärringar och påskgubbar delar ut små brev och presenter, i gengäld vill de ofta ha godis.

Orsakerna till att häxorna sägs vara i farten just på skärtorsdagen är den att det var då som Jesus blev förråd av sin lärjunge Judas och då släpptes alla onda makter  fria. Denna dag passade häxorna att flyga i väg till Blåkulla. Detta hände på skärtorsdagsnatten, och på Blåkulla passade de på att umgås med de onda makterna. För att ta sig till detta onda gästabud använde de sig av olika färdmedel, det kunde handla om en bakspade eller kanske en ko, eller just det – oftast var det en kvast! Människor gjorde allt de kunde för att skydda sig mot de onda. De gömde undan sådant som häxorna kunde använda för att flyga iväg. Dessutom smällde de smällare för att skrämma det onda. Påsksmällare handlar alltså egentligen om att skrämma iväg det dåliga.

Det var på 1660- och 1670-talen som häxprocesserna var som värst i Sverige och ungefär 300 kvinnor fick sätta livet till eftersom man trodde att de umgåtts med djävulen.

Ingen vet egentligen när den här traditionen med att klä ut sig tog sin början. Det tidigaste skriftliga belägget för ordet påskkärring finns i ett lexikon från 1807. De landskap där påskkärringar först har funnits är Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland. Att klä ut sig till påskkärringar var under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet oftast något för ungdomar.

Påskkort från förra sekelskiftet

Figuren påskharen förekommer också i vår tradition. Den kom till  Sverige från Tyskland under sent 1800-tal. Enligt den tyska traditionen var det påskharen som kom med äggen. Påskharens spridning har sin förklaring i godisindustrins expansion under 1800-talet.

Källor:

http://www.skansen.se/sv/artikel/paskkarringar

http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/paskafton

https://hogtider.wordpress.com/2007/04/05/varifran-kommer-traditionen-med-paskkarringar/