Stor kunskapsbrist om barnfetma

I Sverige görs ingen kontinuerlig kartläggning och uppföljning av barns längd och vikt. Det innebär att det finns en stor kunskapsbrist om hur svenska barns övervikt och fetma utvecklas över tid. Det är också stora skillnader i fetma hos barn med olika socioekonomiska villkor, visar forskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

2008 undersöktes 4 600 barn i Sverige. Den visade att ett av sex barn i årskurs 1 och 2 var överviktigt. Cirka tre procent av dessa hade fetma. Övervikt och fetma var också högre bland barn i glesbyggden och bland de som hade föräldrar med låg utbildningsnivå. Undersökningen gjordes i flera länder och de flesta länderna i projektet upprepade undersökningen 2010 och 2013. Men bristen på finansiering gjorde att de uppföljande mätningarna i Sverige bara kunde genomföras i Västra Götaland.

I den nya undersökningen ingick omkring 3 000 västsvenska barn i åldern 7 till 9 år. Fetma och övervikt ökar inte bland barn i Västra Götaland, men det finns tecken på att de socioekonomiska skillnaderna ökar. Konsumtionen av läsk minskade hos barn med högutbildade föräldrar, men var konstant bland barn med lågutbildade föräldrar.

De undersökte också aktivitet bland barnen. En majoriteten tittade på TV, använde datorn eller läste mer än två timmar per dag efter skoltid. Cirka 15 procent var inaktiva i mer än fyra timmar under dagen. Barn i storstadsområden och de med välutbildade föräldrar var mer aktiva och deltog i sport fler dagar i veckan än barn i mer glesbebyggda områden. De senare lekte dock oftare utomhus. Inaktiviteten bland barn i Västra Götaland har generellt sett ökat de senaste fem åren.

– Men det som främst oroar oss är att de socioekonomiska skillnaderna i övervikt och fetma kvarstår, och i vissa fall till och med har ökat, säger Lotta Moraeus, doktorand vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

8f3baa6d9b3b0941_800x800ar-1

Lotta Moraeus

Göteborgsforskarna efterlyser nu ett system som bättre kan följa utvecklingen över tid bland barn från alla samhällsgrupper, över hela landet.

– I Sverige sker ingen kontinuerlig nationell kartläggning och uppföljning av barns längd och vikt. Därmed finns det också en stor kunskapsbrist om hur svenska barns övervikt och fetma utvecklas över tid, säger Lotta Moraeus:

Forskarna föreslår därför att man tar vara på de mätningar som redan genomförs i barn- och skolhälsovården.

– Det skulle göra oss oberoende av forskningsfinansiering, men förutsätter förstås att samma utrustning och metod används vid mätningarna och att ett gemensamt system för att rapportera informationen upprättas, säger Lotta Moraeus.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *