Med rätt foder kan mjölkbonden påverka kornas miljöpåverkan. Däremot är det svårt att minska de utsläpp som rör metanutsläppen från kornas magar. Det visar en avhandling från Sveriges lantbruks universitet.

Kornas och andra idisslares stora förtjänst är förmågan att kunna tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa och omvandla detta till högvärdigt protein. Dessutom ser de till att våra marker och grödor får gödsel. Men idag får dessa idisslare kritik för sitt bidrag till växthuseffekten. Upprapad metan är en av de viktigaste växthusgaserna. Metanet bildas av de mikroorganismer som bryter ned cellulosa i vommen – upp till 10 procent av bruttoenergin kan förloras i form av upprapad metan.

Men utsläppen av växthusgaser varierar betydligt mellan svenska gårdar med olika förutsättningar, vilket enligt studien, tyder på att det finns möjligheter att minska utsläppen.

Över 80 procent av utsläppen visade sig orsakas av djurens fodersmältning och produktionen av foder, vilket innebär att djurens foderintag spelar en avgörande roll. När forskaren Maria Henriksson undersökte hur olika foder kan påverka mjölkens klimatavtryck, visade det sig att skillnaderna framförallt hängde samman med hur fodret producerats. Metanutsläppen från fodersmältning var visserligen betydande, men de varierade inte så mycket mellan olika typer av foder. De generella åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser på mjölkgårdar handlar framförallt om att utnyttja befintliga resurser såsom djur, gödsel, foder och mark så effektivt som möjligt. Fodrets sammansättning bör dock utvärderas på gårdsnivå, eftersom regionala förutsättningar för foderproduktion påverkar effekten av olika utfodringsstrategier.

– Mer än hälften av växthusgasutsläppen från foderproduktionen rör grovfodret, så det har stor betydelse hur detta foder produceras och hur stora foderförlusterna är, säger Maria Henriksson.

Till skillnad från energi-, industri- och transportsektorerna, där koldioxid dominerar utsläppen, består utsläpp från jordbruksproduktion endast till en mindre del av fossil koldioxid. Den stora andelen, ca 80 procent, av den svenska mjölkproduktionens klimatavtryck rör  biologiska processer som är besvärliga att förutsäga och motverka. Det innebär att beräkningar av jordbruksprodukters klimatpåverkan också är svår att göra och därför endast ska jämföras om de beräknats på likvärdigt sätt.