Mormor Nordlins våfflor

Vårfrudagen och Jungfru Marie Bebådelsedag är andra namn för Våffeldagen. Den infaller samma datum varje år, den 25 mars, alltså nio månader före jul. Att man äter just våfflor vid den här tiden på året sägs bero på att man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern i förhållande till andra råvaror. Andra menar att Vårfrudagen i folkmun förvandlats till det mer lättuttalade Våffeldagen.

Marie bebådelsedag är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Numera förknippar vi denna dag med våfflor.

Om du vill göra hemlagade våfflor kan jag rekommendera Mormor Nordlins våfflor.

En kristen tradition

Bebådelsen, målning av Leonardo da Vinci

I evangelierna berättas att ärkeängeln Gabriel nedsteg till Maria och meddelade att hon skulle föda Guds son, alltså Jesus, nio månader senare. Dagen kallas därför i den kyrkliga kalendern för Marie bebådelsedag. Enligt folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus visar vårfrudagen att jungfru Maria omhuldats i det svenska förindustriella samhället. Dagen firas också till minne av ett av kristenhetens stora mysterier, jungfrufödseln.

I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet. I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår.

I västsverige sprang barn och ungdomar ibland barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och undvika sprickor i fotsulorna under sommaren. Enligt en numera övergiven tolkning skulle detta upptåg vara en rest av medeltida botvandringar som företogs barfota. I stället handlar det om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet.

En annan sed som var knuten till aftonen före vårfrudagen och som främst har varit spridd i Värmland och Dalsland är att barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”, teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton.

Källa: Nordiska museet