I alla tider har människor invandrat från andra länder. Det berikar Sverige på många sätt, inte minst när det gäller maten. Många rätter som vi idag säger är typisk svensk husmanskost har egentligen sina rötter utomlands. Sverige är idag ett mångkulturellt land. Den 16 november uppmärksammar vi den Mångkulturella matdagen, instiftad av Kultursmakarna.

Många rätter små

Varken köttbullen, kåldolmen, lutfisken eller lussebullen är genuint svenska, lika lite som pizzan, hamburgaren eller kebaben. Både köttbullar och kåldolmar sägs vi ha hämtat från Turkiet där dessa rätter heter keftas och dolmades. Köttfärssås och spagetti som finns på varje svenskt middagsbord minst en gång i veckan, kom till Sverige som en ”exotisk” rätt på 1950-talet. Idag får vi nog kalla det för svensk husmanskost. Detsamma gäller för pizzan.

Maten och måltiden har stor social och kulturell betydelse för människor i hela världen. Maten hör tätt samman med ursprung, trygghet och social förankring. Därför brukar matvanorna vara något som man sent överger. Det finns många olika faktorer som styr vårt val av mat, religionen är en. Men även arv, traditioner, ekologi och ekonomi spelar in. Matvanorna ser också olika ut beroende på var man bor eftersom man påverkas av sin närmiljö och sin omgivning.

En kopp kaffe.
Foto: Julius Schorzman

Turkiskt kaffe från Yemen
Globaliseringens ”cross-over” mat återspeglar på många sätt historiens folkförflyttningar. Sveriges ”mest älskade knöl”, potatis är en ”invandrare” med sydamerikansk bakgrund.  Sveriges mest älskade dryck, kaffe, kom hit också genom kontakter med turkar, men dess egentliga rötter var i Yemen, och nuförtiden anses kaffe vara framförallt en colombiansk böna, berättar Tahire Koçtürk, Dr.Med.Sci., Nutritionist, Allmänmedicin Stockholm, Institutionen för Klinisk Vetenskap, Karolinska institutet, Stockholm i en artikel i Perspektiv.

När Amerika – den Nya världen – upptäcktes för drygt fem hundra år sedan ledde det minst sagt till att människans mathållning revolutionerades.  Den Gamla världen kallas den del av världen som var känd i Europa innan Amerika upptäcktes, det vill säga Europa, delar av Afrika och Asien.

Medan den Gamla världen skickade grödor som vete, havre, ris, sockerrör, kaffe, bondbönor samt mjölk- och köttdjur till den Nya världen, kom potatis, majs, kassava, kikärter, vita bönor, chilipeppar, kalkon, tomater och kakao tillbaka över Atlanten.

Tomater till sås
Foto: Heléne Götberg

Tomater och chilipeppar introducerade helt nya såskoncept, kakao banade vägen till praliner och kikärter blev Nordafrikas mest omhuldade bönor. I stället fördes kaffebönor, sockerrör, mjölk- och köttboskap över Atlanten för att bli stora exportprodukter i länder som Brasilien, Colombia, Kuba och Argentina.

Förändringar i svensk matkultur
År 1994 gjordes en studie om hur en grupp svenska pensionärer i Uppland hade förändrat sina matvanor när Sverige fått fler influenser från alla möjliga länder på jorden. Studien visar att invandring och utlandsresor under de senaste 50 åren betytt väldigt mycket för vilken mat man äter i Sverige.

Det började med arbetskraftinvandrare från Italien på 1950-talet som introducerade spagetti med köttfärssås och pizza. Mot slutet av 1960-talet öppnades de första pizzeriorna och på 1970-talet började svenska kokböcker innehålla italienska pasta- och pizzarecept. Idag, drygt 40 år senare, räknas spagetti, övrig pasta och pizza som svensk husmanskost. Unga svenskar verkar faktiskt laga mer italienskt än svenskt, konstaterar Tahire Koçtürk.

Pasta med kyckling, fetaost och spenat
Foto: Lena Ahlström

På 1960-talet kom den andra vågen av arbetskraftsinvandrare, från Balkanhalvön och Antaolien. De förde med sig yoghurt, fetaost och couscous. Under 1970-talet öppnades de första kebabkioskerna och 1980-talets kokböcker innehåller en hel del recept med fetaost, yoghurt, couscous, mosade oliver och mycket vitlök, och liknande. Idag har även dessa livsmedel blivit en viktig beståndsdel i det genomsnittliga svenska hushållet, skriver han vidare.

Livsmedel från Mellanöstern, som till exempel bulgur, basmatiris, tahini och falafel kom hit med flyktingar från Sydöstra Turkiet, Libanon, Irak och Iran under 1980-talet och har nu börjat hitta in i Sveriges kokböcker och hem.

Den senaste tidens impulser verkar komma från Thailand och Japan. Visserligen finns det inte många invandrare därifrån i Sverige, men charterturism har lett till fler kontakter med Fjärran Östern. Det i sin tur har skapat ett stort intresse för asiatisk mat. I dagens svenska matlagning förekommer pasta, ris, couscous, bulgur och kinesiska nudlar nästan lika ofta som kokt potatis.

Svensktillverkad pasta finns på var mans bord idag, kanske blir det likadant med bulgur i framtiden? frågar sig sajten hungrig.nu.
Källor:
http://perspektiv.nu/sv/artiklar/artiklar-efter-kategori/matkulturers-vandringar-och-forandringar.aspx?PID=27
https://sv.wikipedia.org/
http://hungrig.nu/?p=16084&m=4347