Det judiska nyåret Rosh Hashana infaller alltid på hösten (första och andra dagen i månaden Tishri i den judiska kalendern) och inleder tio dagar av botgöring och eftertanke, följt av försoningsdagen Jom Kipur. För att symbolisera det nya och rena byter man i synagogan till ett vitt förhänge framför skåpet där Torarullarna (Gamla Testamentet) förvaras. I år, 2019, börjar högtiden den 30 september.

Gott nytt år-hälsning vid det judiska nyåret Rosh Hashana

Rosh Hashana och Jom Kipur är en av de judiska helgdagar då många judar, som kanske i övrigt lever ett sekulariserat liv, går till synagogan. (De andra två stora helgdagarna är Pesach, som infaller under våren, och Chanuka, som infaller i november-december.)

Under de tio dagarna ska man ägna sig åt bön och allvarliga tankar, pröva sitt sätt att leva och planera positiva förändringar. För att väcka själen till bot och bättring blåser man i ett vädurshorn – shofar – och säger till varandra: ”Leshana tova tikatevu” som betyder ”må du inskrivas till ett gott år”. Man önskar varandra ett gott och sött nytt år.

Den första Rosh Hashana-eftermiddagen (om det inte råkar vara shabat) går man till stranden av en flod eller en sjö för att symboliskt kasta synderna i vattnet. Denna ceremoni heter tashlich – att kasta.

Runt Challebröd till Rosh Hashana-firandet

Äpple, honung och runt bröd
Det typiska med måltiderna på Rosh Hashana är att de ofta består av rätter som innehåller mycket sötma, en symbol för att det kommande året ska vara sött och gott. Brödet som välsignas vid varje helgmåltid nu är runt i stället för avlångt – för att symbolisera årets varv. Ibland lägger man russin även i brödet. I vanliga fall doppar man brödet i lite salt, men vid Rosh Hashana doppar man det även i honung eller socker. Ofta finns det också äpplen på bordet som man doppar i honung.

Jom Kipur
De tio botdagarna kulminerar i Jom Kipur, vilken är den största av de judiska helgdagarna och en fastedag. Denna helgdag börjar kvällen innan (liksom alla andra judiska helgdagarna) då man i synagogan läser eller sjunger Kol Nidre, en urgammal juridisk formel. I Kol Nidre ber man om att få bli löst från alla de löften som man kommer att ge under det kommande året, men som man inte kan hålla. Detta gäller endast löften till Gud, löften, som var allvarligt menade när de gavs och som man känner skuld över att inte kunna hålla.

Löften människor emellan kan inte hävas genom bön och försoning med Gud är inte möjlig utan att man bett de personer om förlåtelse, som man handlat orätt emot. Därför ska man också före Jom Kipur sluta fred med sina ovänner, tända ljus för de avlidna och i synagogan använda en vit kitel (en sorts skrud) och vit kipa (kalott) som en symbol för renhet. Jom Kipur avslutas med Neila – portens stängning – en bön om försoning, bot, bättring och bönhörelse.

Blåsa i shofar hör även till Jom Kippur

Även under Jom Kipur blåser man i shofar för att väcka till eftertanke.

Jom Kipur är den enda dag då man stannar i synagogan från morgon till kväll och koncentrerar sig på bönen.

Måltiden före och efter
Måltiden före Jom Kipur ska vara en festmåltid som äts innan solen gått ner och ska varken vara alltför lätt (så att man orkar igenom fastan), eller vara alltför salt (eftersom man inte heller får dricka under fastan).

Det finns olika sätt att bryta fastan efter Jom Kipur. En del sätter sig genast vid middagsbordet och äter en hel måltid, andra börjar med att dricka te eller kaffe med lätt tilltugg. I min barndom bjöds det på snaps eller likör för de vuxna och saft för barnen, tillsammans med kakor av olika slag som bakats av församlingens medlemmar.

Speciell högtid med egna minnen
För min egen del var det judiska nyåret och försoningsdagen väldigt speciellt. Jag hade ledigt från skolan och minns att vädret ofta var soligt, klart och lite kallt. Men inte kallare än att vi barn och ungdomar kunde smita ut från synagogan på gården och ta en paus från de lite långtråkiga bönerna som de vuxna ägnade sig åt.

Fastedagen var också annorlunda eftersom gudstjänsten varade hela dagen och alla män var klädda i vitt. Som barn var det lätt att ta sig igenom dagen eftersom barn inte får fasta, senare blev det svårare, särskilt törsten plågade och gav svår huvudvärk. Men det var också skönt att bryta fastan med lite goda kakor och något sött att dricka.

Här förmedlar vi några recept till Rosh Hashana. Det traditionella  vetebrödet challe hör till firandet, liksom Gefillte fish med chrein som förrätt.

Gästbloggare: Judit Lukács

Källor:
Harry Gersch: Så här går det till – judisk vardag och helg, Hillelförlaget
Chaim Halevi Donin: Att vara jude i vardag och helt, Hillelförlaget
Judiska församlingen i Stockholm
Eva Fried, Marina Burstein; Chaja Edelman: Judisk mat i svenskt kök, Hillelförlaget