Marknad i huvudstaden Porto Novo
Foto: Babylas
Södra Benin är ett av Västafrikas mest tättbefolkade områden. Här bor omkring tre fjärdedelar av landets snabbt växande befolkning på något mer än en tiondel av landytan. Hela landet har nära 11 miljoner invånare. Benin blev självständigt från Frankrike 1 augusti 1960.
Det franska kolonialväldet och de efterföljande nära banden till Frankrike har haft en stor inverkan på kulturlivet i landet, särskilt bland den utbildade befolkningen och i de södra städerna. Varje etnisk grupp har oftast en månghundraårig tradition som blandats med franskt inflytande.
Landets kulturella centrum Cotonou huserar ett stort antal restauranger, kaféer, biografer och nattklubbar. I mindre städer domineras kulturlivet av traditioner, såsom religiösa riter och högtider som firas med dans och musik. Marknader där livsmedel, kläder, konst och traditionella mediciner säljs är viktiga centra i det dagliga livet.
Snabbast växer städerna och den stora inflyttningen från landsbygden har bidragit till att antalet stadsbor fördubblats sedan 1990.
Barn i Benin
Foto: Losheim
Benin har också en ung befolkning: av de drygt tio miljonerna invånare beräknas närmare en tredjedel vara mellan 10 och 24 år.
Nästan en fjärdedel av befolkningen beräknas vara anhängare till traditionella afrikanska religioner. Dessa trosföreställningar präglas av andetro och förfädersdyrkan (animism) och kallas ofta voodoo efter fonspråkets ord för ande, vodun. Voodoo-kulten har förts vidare av slavar från Benin till bland annat Västindien och Brasilien.
Efter en lång period av totalitärt styre har demokratin fått ett allt starkare fäste i Benin under de senaste två årtiondena. I författningen från 1990 infördes flerpartisystem och skydd för de mänskliga rättigheterna. Presidenten kan tillsätta en premiärminister för att leda det dagliga regeringsarbetet, men har ofta själv valt att ha denna uppgift.
Sedan demokratiseringen i början av 1990-talet har Benin stärkt relationerna till väst, framför allt till den forna kolonialmakten Frankrike och till USA.
Benin har också spelat en aktiv roll i försöken att lösa konflikter i regionen och deltagit med trupp i flera regionala och FN-organiserade militära insatser.
Cotonou i Benin
Foto: Dr. Blofeld
Benins huvudstad är Porto Novo, men regeringens säte finns i landets största stad Cotonou.
Benins ekonomi, som främst är uppbyggd kring jordbruk och handel, är starkt beroende av omvärlden. Även bistånd spelar en viktig roll för landet. Den främsta exportvaran är bomull.
Benin har sedan länge ett underskott i handeln med omvärlden. Underskottet har delvis kompenserats med pengar från beninier i utlandet och av utländskt bistånd.
Benin är ett fattigt land, om än inte det värst drabbade i Västafrika. Minst en fjärdedel saknar tillgång till rent dricksvatten och sanitetsförhållandena är undermåliga. Ändå har situationen förbättrats under 2000-talet, mycket tack vare de åtgärder som vidtagits för att bekämpa fattigdomen.
Barnadödligheten har minskat kraftigt, men undernäring är fortfarande ett stort problem bland beninska barn medan också mödradödligheten är fortsatt hög.
Majskorn
Foto: Butko
Typiska stapelvaror är yams, majs, cassava, bönor och ris, samt i de norra delarna couscous, ofta serverat med en stuvning eller en tomatbaserad sås, ibland tillsammans med fisk och kyckling, som stekts i palmolja eller jordnötsolja. Annat kött som är vanligt är även nötkött, hare, get och vissa råttor. Färsk frukt utgör en stor del av dieten, med frukter som apelsin, banan, ananas och mango.
En vanlig maträtt är ago galin, som är en skaldjursrätt med tomat, lök och pilipili, en stark sås. Såsen lamounou dessi, av rökta räkor, grönsaker, fisk och chili är också vanlig. Ofta äts även grillspett och matbananer, antingen kokta eller friterade.
Källor:
SO-rummet
Wikipedia