Socker, vatten och ättika hettas upp. Degen kyls ned på ett kylbord och delas upp i två delar. Den ena delen färgas röd, medan resten av degen får vit färg genom att luft arbetas in i den. Därefter tillsätts pepparmyntsolja som smaksättning. Sedan är det bara att forma och klippa, förpacka och sälja. Det låter väl enkelt – att göra Polkagrisar alltså. Numera firar vi polkagrisens dag den 20 april.

Amalia Eriksson

Amalia Eriksson hette kvinnan som började tillverka Polkagrisar 1850-talet i Gränna vid Vättern. Hon föddes 1824 och växte upp i Gränna. Där gifte hon sig med skräddaren och de fick en dotter, Ida. När Amalia bara var 34 år gammal blev hon änka och måste försörja sig och lilla Ida.

Hon var en driftig kvinna som tillverkade begravnings-, dop- och bröllopskonfekt. Hon hade också börjat tillverka så kallade Polkagrisar. År 1859 fick hon tillstånd av Magistraten i Gränna att ”här i staden såsom försörjningsmedel med egna händer idka Bagerihantering af grövre och finare brödsorter och tillverka s k ”Polkagrisar”.

Amalia Eriksson och dottern Ida

Tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna. Affärerna utvecklades bra, och Amalia Eriksson kunde försörja sig och sin dotter. Även Ida var duktig. Hon inte bara hjälpte till utan utvecklade även sin mors kunskaper.

Så småningom fick de flera efterföljare som tillverkade Polkagrisar i staden. Den första utomstående personen som fick ta del av Amalias hemlighet var fru Greta Nordstedt. Hon bodde i det Nordstedska Huset på Brahegatan 39 – det är det hus som idag är Grenna Polkagriskokeri.

1923 gick Amalia Eriksson bort, 99 år gammal. Idag, 150 år senare, tillverkas Polkagrisarna i Gränna fortfarande på i stort sett samma sätt som under Amalias dagar. En äkta Polkagris bakas av socker, vatten, ättika och pepparmyntolja. Hur mycket man använder av varje ingrediens beror bland annat på luftens temperatur och fuktighet.

Ingredienserna blandas och kokas upp till cirka 150 grader. Därefter hälls den bärnstensfärgade smeten ut på kylbordet. Amalia använde en marmorskiva men den är idag utbytt mot ett vattenkylt bord av järn. En liten del av degen färgas röd och används sedan till den röda randen.

Enligt Wikipedia är polkagrisar uppkallade efter dansen polka, som var populär på 1850-talet. Enligt chokladvarumärket Marabou kallades en sötsak för gris på den tiden. Det lär ska ha bidragit till namnet.

Efterrätt med polkagris passar bra på polkagrisens dag den 20 april. Detta recept hittade vi bland Icas recept, där de skriver att polkagrisdrömmen passar perfekt att servera till efterrätt. Desserten är en modern landskapsrätt från Småland och du gör den av bland annat polkagris, grädde, vit choklad och digestivekex. Mums!

Källor: http://www.polkagris.com/historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Polkagris