Grekland, landet där demokratins vagga stod, firar nationaldag den 25 mars. Den firas till minne av att landet utropade sig som självständig stat från det Osmanska riket den 25 mars 1821.
Efter ett krig 1821-1829 mellan grekiska upprorsmän och Osmanska riket blev Grekland därmed först med att erkännas som självständig stat bland Osmanska rikets underlydande.
Pnyx i Aten där de första demokratiska folkförsamlingarna hölls för 2500 år sedan.
Foto från Wikipedia
Ordet demokrati kommer från grekiska och betyder folkstyre. Man brukar säga att demokratin föddes i Grekland för 2 500 år sedan. Det antika Grekland bestod av många stadsstater. I många av dem provades olika sätt att styre.
I Aten, där man brukar säga att demokratins vagga stod, utövades direkt demokrati. Här röstades om alla stadens angelägenheter, från priset på oliver till nya skattehöjningar och om krig skulle startas.
– Men det var långt ifrån alla som fick vara med och rösta, berättar läraren Peter Zier på sajten SO-rummet.
Faktum var att endast fria män fick rösta. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
På mötena där stadens angelägenheter skulle bestämmas var det viktigt att kunna argumentera för sin åsikt berättar Peter Zier. När de duktiga talarna sagt sitt röstade man med handuppräckning. För vissa frågor måste det vara minst 6 000 personer närvarande på Pnyx, kullen i skuggan av Akropolis där mötena hölls.
Modern byst av Kleisthenes, en av demokratins fäder.
Foto från Wikipedia
Det var troligen Kleisthenes som bestämde att mötena skulle vara just där, en teaterformad plats utan fasta bänkar. Kleisthenes (570-508 f. Kr.) och Perikles (495-429 f. Kr.), statsmän i Aten kan sägas vara demokratins fäder. Kleisthenes baserade de fria männens politiska inflytande på individens medborgarskap istället för som tidigare medlemskap i en klan. Han trodde på lika rättigheter för alla.
Perikles, en av demokratins fäder.
Foto från Wikipedia
Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr. Alexander den Store erövrade på 300-talet f. Kr. även de grekiska statsstaterna i sitt rike och därmed var det återigen en härskare som bestämde.
Men de demokratiska ideerna levde vidare och spred sig. Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen.
Den moderna demokratin uppstod i västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidiga exempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.
På sajten SO-Rummet skriver Eskil Frank, Överintendent vid Forum för levande historia, under rubriken Tolerans är demokratins styrka bland annat:
”Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara alternativet, gäller det att vi alla slår vakt om våra demokratiska grundvärderingar.
Nazisterna kunde ta makten tack vare att de i början fick stort folkligt stöd. När sedan diktatur infördes blev det förbjudet att kritisera nazistregimen.
Vi får aldrig ta för givet att vårt lands demokratiska tänkande är så djupt förankrat i folksjälen att det inte kan rubbas eller ifrågasättas. Tvärtom måste vi om och om igen erövra övertygelsen om demokratins frihet för individen och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter, det kitt som håller ihop vårt demokratiska samhälle. Demokratin är ingen lättköpt seger.”
Moussaka är en av landets favoriträtter, som kan passa att fira Greklands nationaldag med.