Den 11 februari år 660 f. Kr. kröntes Japans förste kejsare enligt traditionen. Han hette Jimmu Tennō, ”kejsar Jimmu”, och var Solgudinnans (Amaterasus) ättling. Kejsar Jimmu är den förste i den japanska kejsarlängd som leder fram till dagens kejsare.

Kejsar Jimmu, detalj.
Från Wikipedia

Dagen då han tillträdde tronen ska ha varit nyårsafton i den japanska lunisolarkalendern, alltså en kalender som styrdes av både solen och månen. Det motsvaras av den 11 februari i den gregorianska kalendern som används numera – och i dag är dagen Japans nationaldag.

Nu är det så länge sedan – sisådär 2 600 år sedan – att det inte finns historiska belägg för denna tidigare kejsares liv eller regenttid och inte heller för hans första arvingar på tronen.

I dag menar historiker att den förste japanske kejsaren var Ojin och han kan ha varit verksam under första hälften av 400-talet, enligt Wikipedia. Fast det råder stor osäkerhet kring hans levnadsår också. Hur som helst har Japan sedan dess traditionellt styrts av en kejsare med mandat från de gudar som skapade Japan, även om den verklige regenten inte alltid tillhört kejsarhuset.

Före andra världskriget firades dagen stort. Efter freden avskaffades nationaldagen, men återinrättades 1966. Nuförtiden är det en nationell helgdag, men firas inte särskilt. Den japanska flaggan hissar och premiärministern håller ett anförande. En och annan viftar med japanska flaggor och många tar det lugnt hemmavid.

Japan har ingen uttalad nationalrätt – men att göra egen sushi kan vara ett sätt att fira dagen – eller en annan populär traditionell rätt, sukiyaki en sorts fondue som är ganska enkel att göra hemma. En supergod lax med teriyakisås, nudlar och sockerärtor kan vi också rekommendera.