Personer som exponeras för kadmium har högre halter av tungmetallen i njuren än man tidigare trott. Samtidigt är kadmiumets skadliga effekter på njuren mindre än beräknat.

Mer kadmium i våra njurar – skaderisken ändå lägre. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin. Tidigare har man trott att även låga kadmiumhalter i urin kan vara skadligt hos personer som inte utsätts för tungmetallen genom sitt yrke. Forskare visar nu att störningar i njurfunktionen i denna grupp sannolikt beror på naturliga variationer än på en toxisk effekt.

Resultatet innebär att risken för att kadmium kan orsaka njurskador är överskattad hos en stor del av befolkningen – och att forskningen bör tänka om när det gäller kartläggningen av kadmiumets effekter.

– De allra flesta invånare i Sverige har en måttlig kadmiumexponering. Vår forskning visar att risken för njurskador orsakade av kadmium är mindre i denna grupp än vad vi tidigare trott, och som en följd bör forskningen fokusera mer på hur kadmium påverkar skelettet, och hur tungmetallen kopplar till benskörhet och frakturer och kanske åderförkalkning, säger Magnus Åkerström, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Ris, rotfrukter och tobak är på livsmedel som innehåller mer kadmium än andra. I Sverige har vi relativt låga halter av kadmium i jämförelse med övriga världen.