Nu drar det ihop sig – till Pancha Ganapati en modern hinduisk festival som firas 21-25 december och till Vintersolståndet då det vänder och vi går mot ljusare tider igen och till – Chanuka en judisk högtid som i år börjar vid solnedgången 22 december och pågår till kvällen den 30 december och till den kristna julhelgen med – Julafton – den av julhelgens dagar då de flesta i Sverige firar jul – i centrum plus Kwanzaa en sju dagar lång social högtid mellan jul och nyår för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Kika gärna i ”Vår kalender” och låta dig inspireras.
I ”Vår kalender” uppmärksammar vi kultur och mat som hänger ihop med traditioner och högtider världen över. En del berättar vi mer om och publicerar recept till. Den närmaste tiden noterar vi:
Fredag 20 december
Lördag 21 december
– Tomasdagen* – Tomas var en av Jesus tolv lärjungar. Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.
– Pancha Ganapati* är en modern hinduisk festival som firas 21-25 december. Den skapades år 1985 som ett hinduiskt alternativ till jul och andra vinterfester. En barnvänlig helg! Varje dag offras en bricka med godis och rökelse till Ganesha, som också kläs och dekoreras i olika färger varje dag. Vadai, kryddstarka friterade snacks som liknar munkar, äts gärna. Till varmrätt kan vi rekommendera en indisk lammgryta med tomat. Sötsaken Modak – guden Ganeshas favorit passar säkert också.
Söndag 22 december
– Mors dag i Indonesien. Med fler än 300 etniska grupper har det Indonesiska köket en unik variation. Huvudingrediensen i Indonesisk matlagning är precis som i andra asiatiska länder ris. Kokosmjölk och chili är de vanligaste smaksättarna. Kanske vill du pröva att göra kycklingcurry med ris. Här är receptet.
– Vintersolståndet. – Detta är den punkt då årshjulet vänder och vi går mot ljusare tider igen – ända till midsommar då det vänder igen. Vintersolståndet firas i många kulturer.
– Fjärde advent
– Shab-e Yaldã – Födelsens dag (Iran). Den persiska högtiden Shab-e Yalda infaller under vintersolståndet. Högtiden har firats i nuvarande Iran i tusentals år. Både denna högtid och Nouruz, härstammar från Zoroastrism som är Irans ursprungliga religion. En del firar Yalda som en hyllning till solguden Mithras. För andra är det en rent social högtid för att lysa upp årets mörkaste natt med familj och kärlek. Maten varierar i olika områden men många äter granatäpplen och vattenmelon.
– Şeva Zistanê (kurder) – Högtiden infaller vid vintersolståndet. Enligt kurdisk mytologi är detta natten då solen föds på nytt: mitt i mörkret börjat livet om. Denna natt anses vara en av de äldsta högtider som fortfarande observeras av moderna kurder. Dagen firades av gamla folkstammar i regionen som en helig dag. Solen spelar en viktig roll i flera gamla religioner som fortfarande utövas av vissa kurder, inklusive jezidier och andra som behåller zoroastriska idéer i sina trossystem.
Måndag 23 december
– Chanuka (judar) börjar vid solnedgången 22 december och pågår till kvällningen 30 december. Det är en historisk fest, som firas till minnet av att den judiska armén lyckades besegra syrierna för mer än 2000 år sedan (165 f. vt.) och återerövra Jerusalem och templet. Enligt en legend sökte soldaterna efter helig olja när de kom in i templet. De fann bara tillräckligt mycket olja för en dag. Man använde oljan i en ljusstake, men som ett mirakel räckte oljan i åtta dagar. Det är därför som Chanuka pågår i just åtta dagar. Under Chanuka tänder man ett ljus i Chanukastaken varje kväll. Chanukastaken är en åttaarmad ljusstake som har plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren. Med detta tänder man de övriga ljusen. Chanuka är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor. Här berättar Judit Lukacs mer om Chanuka och hur hon firade 2013 . Vi tipsar även om hur man gör latkes – judiska rårakor
Tisdag 24 december
– Julafton* – den av julhelgens dagar då de flesta i Sverige firar jul med särskild mat, pynt och julklappar. Kanske kommer även tomten. I den lilla turkiska staden Demre levde på 200-talet en biskop som i det tysta hjälpte de fattiga. Han blev senare sjömännens skyddshelgon och känd över världen som Sankt Nicolaus, en av förebilderna till dagens jultomte. Läs mer om Sankt Nicolaus här. Läs mer om hur Natalia Aramburu och hennes släkt firar svenskperuansk jul.
Onsdag 25 december
– Juldagen*, Kristi födelse (katoliker, protestanter). Under juldagen firas att Gud steg ned till jorden genom sin son Jesus födelse för att ge människorna en väg till frälsning. Jesus föddes i ett stall och en stjärna tändes på himlen för att visa vägen dit. Många kristna går i kyrkan denna dag, till exempel på julottan tidigt på morgonen.
Torsdag 26 december
– Annandag jul*
– Kwanzaa* – (afroamerikaner). Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske yngsta högtiden av alla. En sju dagar lång social högtid för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Läs mer om Kwanzaa här. Laga gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida.
Fredag 27 december
Lördag 28 december
– Värnlösa barns dag (katoliker, protestanter)
– Dia de los Santos Inocentes (spansktalande länder) – Dagen har samma bakgrund som Värnlösa barns dag men är som 1 april där man skämtar med och lurar varandra.
Söndag 29 december
Måndag 30 december
1 comment for “Högtider att uppmärksamma från 20 till 30 december”