Ungefär hälften av Sveriges livsmedel är importerade. Landets lantbruk är inte heller förberedd på kris. En dellösning vid brist på mat skulle kunna vara att fler odlar i staden. Men mer planering och kunskap behövs.
Att odla i staden har under en längre tid varit inne. Krismedvetenhet av olika slag har fått oss att förstå att vi kanske måste vara förberedda på andra tider. Men att odla i staden är verkligen inget som är nytt, utan det är något som människor alltid har gjort.
Under medeltiden var till exempel kålgården ett obligatorium för stadens invånare. Här odlades inte bara kål, utan allt möjligt som människorna behövde för sin försörjning. Urbaniseringen i samband med industraliseringen under 1800- och 1900-talet innebar att koloniträdgårdarna växte fram. I Malmö anläggs ett kolonilottsområde i Pildammsparken 1895. Här kunde människor fortsätta att odla sin mat. Under både första och andra världskriget var stadsodlingar viktiga för livsmedelsproduktionen.
Förutom att människor nuförtiden odlar livsmedel i sin trädgård, på sin balkong eller gerillaodlar så har även de gemensamma odlingarna i städerna ökat de senaste tio åren. Det beror på att intresset för att odla generellt har ökat, men även att fastighetsägarna och kommunerna har ändrat inställning. Att odla i staden skulle också kunna vara en del av lösningen om det uppstår livsmedelsbrist vid en kris. Forskaren Christina Schaffer, vid Sveriges lantbruksuniversitet, har också i sin forskning kunnat visa att stadsodlingar skulle kunna bidra med cirka 30 procent av den mat vi behöver. Förutsättningen är dock att kommunera planerar.
Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, har under de senaste tre åren forskat på stadsodlingar i Göteborg, Bukarest och Budapest. Hon, tillsammans med sina kollegor, har kunnat visa att de mest framgångsrika odlingarna är de som sker tillsammans, de producerar mest råvaror. Att odla tillsammans stärkte också relationerna mellan odlarna. Något som är viktigt vid kristider.
För att utveckla stadodlingar finns dock ett stort behov av kunskap. Det är väldigt lätt att göra fel. Under fyra år har forskaren Geneviève Metson, biolog vid vid Linköpings universitet, följt några odlare och upptäckt att många övergödslar sina odlingar. Den mängden gödsel är inte ens tillåten i kommersiellt jordbruk.
Vill du läsa mer om stadsodling och forskning:
SLU:s rapport Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv (pdf)
Forskningsprojekt: Stadsodling som mötesplats (Göteborgs universitet)
Forskningsprojekt: Stadsodling och näringssammansättning (Linköpings universitet
Forskningsprojekt: Hållbar stadsodling (Mittuniversitetet)
Vill du lära dig mer om stadodling ur ett historisk perspektiv läs:
Ulrika Flodin Furås bok ”Stadsodlingens historia: Kålgårdar, kolonier och asfaltsblommor”.