I Sverige litar många på varandra. Oron för skjutningar och sprängningar har dock minskat tilliten till människor med annan religion eller kulturell bakgrund. Det visar en undersökning från Göteborgs Universitet.
Just nu lyssnar ingen på forskningen, om den inte ger ammunition till den egna uppfattningen, men fakta är tydlig. Våldet i det svenska samhället har inte ökat under de senaste decennierna. Däremot har det dödliga skjutvapenvåldet ökat, men det är färre unga män som är våldsbrottslingar och det dödliga våldet är lägre än på 1980- och 90-talent. Kriminologen Amir Rostami vid Gävle Högskola beskriver tillståndet som färre men värre:
”Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet.”.[1]
Våldet har alltså inte ökat generellt, men skadorna som det orsakar, i form av skjutningar och sprängningar, är mycket allvarliga och medför stort lidande för offren och stora kostnader för samhället. Ett offer är även den mellanmänskliga tilliten. Sverige är fortsatt ett ”höglitarland”. 57 procent klassades 2023 som ”höglitare” och anser i hög utsträckning att det går att lita på andra. 2013 var den siffran 58 procent.
Rapporten från SOM-institutet/Göteborgs Universitet antyder en tillitsförändring, särskilt när det gäller vissa grupper. De som generellt är mer oroade för skjutningar och sprängningar har redan en lägre tillit till andra. Men sambandet mellan hög oro för skjutningar och sprängningar och en lägre grad av tillit till människor med annan religion eller med annan kulturell bakgrund var särskilt starkt.
”Det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället”, menar Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
Många människor är också oroade för vad skjutningar och sprängningar kan ha för effekter. 93 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för vilka konsekvenser utvecklingen innebär för samhället.
[1] https://www.forskning.se/2022/04/19/skjutningar-okar-men-det-gor-inte-valdsbrotten/