Det stora matsvinnet sker inte hos konsumenterna. Det mesta går till spillo tidigare i livsmedelskedjan. Alla kan göra mer för att minska svinnet, men det mesta behöver ske i produktionsdelen. Det visar en rapport från Naturvårsdverket.

Varje år kastas det massor av matavfall/livsmedelelsrester. En del skulle säkert kunna ätas upp. Men mycket är sådant som inte kan användas, som till exempel skal och benrester.  År 2022 uppkom 1 420 000 ton livsmedelsavfall i Sverige, det är 135 kg per person. Tidigare har man trott att det är hushållen som står för de största mängderna matsvinn. Men genom att undersöka på ett nytt sätt under 2022, visar det sig att hushållen stod för knappt hälften livsmedelsavfallet, mot hela två tredjedelar 2020 och 2021. Istället är det livsmedelsindustrin som står för en nästan sexfaldig ökning av avfallet, mot vad som beräknats tidigare år.

Men det innebär inte att det är mer matavfall/livsmedelsrester som har kastats. Det betyder att fler avfallsflöden har kunna mätas. Det avfallet har heller inte tidigare betraktats som livsmedel.  För att klara de globala hållbarhetsmål som vi satt upp måste alla hjälpas åt för att minska svinnet. Vanliga konsumenter rekommenderas i rapporten att bidra genom att inte kasta sådant som är ätbart. Livsmedelspruducentarna uppmanas att hitta nya sätt att ta vara på biprodukter och överskott genom att hitta nya marknader och utveckla nya innovativa livsmedel. Butikers och restaurangers del i att minska svinnet kan vara att se över sitt utbud för att stötta dessa nya produkter.

I rapporten förklaras olika begrepp som matavfall, livsmedelsförluster, restprodukter, biprodukter med mera. Matsvinn är till exempel ett ord som används till vardags, medan livsmedelsavfall är en juridisk term definierad i den gemensamma EU-lagstiftningen.

Det påpekas också att visa livsmedelsavfall i ton och kg inte heller ger en helt rättvis bild. Vissa livsmedel innehåller till exempel mer näring än andra, andra livsmedel kräver mer resurser att producera, vilket påverkar miljön i större utsträckning.

Här kan du läsa hela rapporten: https://www.naturvardsverket.se/49501f/globalassets/media/publikationer-pdf/8900/978-91-620-8908-5.pdf