Den 15 februari kan du uppmärksamma att det är geléhallonens dag. Kanske känns det futtigt att fira ett godis eller så kanske det är just de små detaljerna som är viktigt för att förstå de stora sammanhangen. Så vidare nyttigt är det ju inte – men ganska gott!

När någon får en dag uppkallat efter sig brukar denne person ha gjort något speciellt. Helgonen som firas har offrat sig för sin tro. Andra betydelsefulla personer har gjort stordåd. Vi uppmärksammar far och mor på olika dagar för att visa vår uppskattning. Kvinnor och arbetarrörelsen har sina dagar. Numera uppmärksammar vi också olika svåra händelser som Förintelsen för att vi aldrig ska glömma offren. Det kan då kännas lite futtigt att uppmärksamma gelehallonens dag. Att lyfta fram olika maträtter har blivit vanligt, det finns kanelbullens dag och även den vegetariska pizzans dag. Kanske är det ett tecken i tiden – att vi behöver fira även de små detaljerna för att förstå de stora frågorna. Och vem tackar nej till en fest!

Geléhallonens dag är det den 15 februari.

Så vidare nyttigt är det ju inte, det smakar mest socker och tittar du på förpackningen innehåller det just mest socker. Troligen har geléhallonen funnits sedan första världskriget och sägs vara en del av det svenska kulturarvet. De geléhallonen som är på bilden är inte de traditionella utan en mer modern variant. Ett klassiskt geléhallon är en liten röd sockertäckt gelékaramell med rundad topp. Och om du är en person som vill fira den här dagen ordentligt genom att göra egna, så ska det enligt uppgifter vara en enkelt sak att göra själv: Du kokar bara ihop socker, vatten, gelatin, stärkelsesirap, smakämnen och färg. Här är ett recept.

Men det gäller att ha koll. Ordet geléhallon har två betydelser. Om du går till en godisbutik och ber om geléhallon så får du en viss produkt, går du däremot till en plastikkirurg får du något helt annat.