Jul, jul, strålande jul…. firar många av oss nu, även om det är en väldigt annorlunda jul i år. I morgon, den 26 december, börjar Kwanzaa, en sju dagar lång social högtid för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Läs mer om Kwanzaa här. På måndag är det Värnlösa barns dag och Dia de los Santos Inocentes som firas i spansktalande länder . Dagen har samma bakgrund som Värnlösa barns dag men är som 1 april där man skämtar med och lurar varandra. Kika gärna i ”Vår kalender” och låt dig inspireras.
I ”Vår kalender” uppmärksammar vi kultur och mat som hänger ihop med traditioner och högtider världen över. En del berättar vi mer om och publicerar recept till. Den närmaste tiden noterar vi:
Fredag 25 december
– Juldagen*, Kristi födelse (katoliker, protestanter). Under juldagen firas att Gud steg ned till jorden genom sin son Jesus födelse för att ge människorna en väg till frälsning. Jesus föddes i ett stall och en stjärna tändes på himlen för att visa vägen dit. Många kristna går i kyrkan denna dag, till exempel på julottan tidigt på morgonen.
Lördag 26 december
– Annandag jul*
– Kwanzaa* – (afroamerikaner). Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske yngsta högtiden av alla. En sju dagar lång social högtid för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Läs mer om Kwanzaa här. Laga gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida.
Söndag 27 december
Måndag 28 december
– Värnlösa barns dag (katoliker, protestanter)
– Dia de los Santos Inocentes (spansktalande länder) – Dagen har samma bakgrund som Värnlösa barns dag men är som 1 april där man skämtar med och lurar varandra.
Tisdag 29 december
Onsdag 30 december
Torsdag 31 december
– Nyårsafton* – enligt den gregorianska tideräkningen, det vill säga den tideräkning som de flesta av jordens länder använder. I Sverige, liksom i många länder, firas kvällen med familj eller vänner, med god mat och fyrverkerier vid tolvslaget. Fira med Glassuflé nobis – desserten Tore Wretman gav min man när han pryade på Operakällaren på 1960-talet. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett nyår. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår under året.
Fredag 1 januari
– Nyårsdagen* – Nyår enligt den västerländska, gregorianska, kalendern. Över hela världen firar människor detta nyår. Men det är bara ett av många nyår under 2020. Årets första månad – januari – har fått sitt namn av den romerska guden Janus. Han hade två ansikten, ett som tittade framåt och ett som såg bakåt, berättar den Multireligiösa almanackan.
– Maria, Guds moder (katoliker)*. Firas till minne av Maria som var mor till Jesus. Den här dagen håller katoliker en bön för fred i världen.
– Shougatsu, det japanska nyåret*. Under det japanska nyåret som pågår från den 1 till 2 januari hälsar människor varandra med ”ake-mashite-omedetou-gozaimasu” som betyder Gott Nytt år. På nyårsdagen, som är den viktigaste dagen, äts ”osechi ryouri” med många maträtter, i antal inte helt olikt ett smörgåsbord. Maten är färggrann och artistiskt presenterad. Varje rätt har en symbolisk innebörd. Här är recept på några rätter som alla är enkla att tillaga – Datemaki, Kuromame och Namasu.
– Internationella pizzadagen* – testa Sardenaira, en traditionell pizza från Ligurien i norra Italien, eller Knäckepizza på Leksandsbröd.
Sudans nationaldag*. Landet firar självständighet från Storbritannien 1956.
Haitis nationaldag*
Kubas nationaldag* (1 januari 1959 tog Fidel Castro makten)
Lördag 2 januari
Söndag 3 januari
Måndag 4 januari
Burmas (Myanmar) nationaldag*, firar självständighet från Storbritannien deklarerad 4 januari 1948. Fira med Mohinga – burmesisk nudelsoppa med havskatt och gör Ris- och fisk-frittisar som tillbehör.
– Punktskriftens dag*. Punktskrift är ett komplett läs- och skriftspråk som läses med fingrarna, istället för med ögonen. Ungefär 1 000 personer i Sverige använder sig av punktskrift.