Den 25 oktober varje år är det – Världspastadagen – vi har flera tips på goda pastarätter, till exempel Pasta med fetaost och spenat och Pasta med kantarell och Serranoskinka. En god Spagetti carbonara är alltid populär, liksom pasta med färsk tomatsås, eller med grön sås. En vegetarisk lasagne med halloumi, spena och pumpakärnor är ett annat tips.
Världspastadagen är det den 25 oktober.
Foto: Caroline Maino
Pasta betyder ungefär deg eller gröt ch är det italienska samlingsnamnet på produkter som makaroner, spaghetti (små trådar) och liknande, kan vi läsa på Wikipedia. Pasta finns både som färsk och torkad. Pasta görs vanligen på durumvetemjöl, ägg och vatten; men billigare varianter görs utan ägg och av vetemjöl med lägre proteinhalt. I Sverige innehåller nästan alltid torkad pasta enbart durumvete och i vissa fall vetemjöl, medan färsk pasta ofta innehåller ägg.
Ursprung i Kina?
Kineserna har hävdat att Marco Polo tog med sig pasta till Italien från Kina. Men perserna hävdar att den sassanidiske kungen Khosrau I uppfann pasta under en viltjakt.
Det finns även tecken på att kineserna skulle ha hunnit uppfinna pasta kring år 2 000 f.vt. Arkeologen Lu Houyan från den kinesiska vetenskapsakademin i Peking har i nordvästra Kina funnit en skål med krusig spaghetti som fastslagits vara 4 000 år gammal – 2 000 år äldre än de hittills äldsta referenser man har till spaghetti. Analyser av fyndet har visat att man inte – som normalt i dag – har framställt det av vete eller ris utan istället av två slags hirs. Vete kom till Kina först 1 000 år senare.
Pasta fanns också i Medelhavsområdet under antiken.
7000 år?
Sajten matochdrycker hävdar att pasta har funnits i mängder av former genom historien och kan spåras 7000 år tillbaka i tiden. Där berättas vidare att araberna tillverkade torkad pasta på 800-talet för att den skulle hålla under långa resor i öknen men det var först på 1000-talet i Palermo, Italien, som pasta började tillverkas av hantverkare. Fram till 1400-talets slut var pasta en mycket exotisk maträtt i Italien och det dröjde ända till 1600-talet innan det blev basmat inom varje samhällsklass.
Sverige importerar stora mängder pasta, främst från Italien eftersom durumvete kräver mycket sol för att växa. Det finns även fullkornspasta i handeln. I glutenfri pasta ersätts vetet bland annat med bovete eller majsmjöl.
Pasta med kyckling, fetaost och spenat
Foto: Lena Ahlström
Snabbkurs i pastahistoria
Icas tidning Buffé har samlat lite historia om pasta – och har fler recept – och berättar:
– Ordet pasta härstammar från grekiskans kornmjölsgröt. På italienska betyder det deg – rätt och slätt!
– Pastan tog sig till Sverige via det franska hovet redan på 1600-talet. I Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber från 1755 hittas det äldsta bevarade pastareceptet, där makaronerna ska kokas i köttsoppa, och sedan stuvas med riven ost och muskot.
– Under 1900-talet byggdes så kallade makaronibutiker i flera svenska städer. 1941 gav de tillsammans ut kokboken 91 olika sätt att tillaga svenska makaroner. Bland annat innehöll kokboken recept på makaroner kokade i aprikossoppa och stjärnmakaroner i gröt med kanel. Blir du sugen på att testa?
– Ett av de första aprilskämten på TV sändes 1957 på brittiska BBC – och handlade om just pasta. Inslaget visade en schweizisk familj som plockade spaghettitrådar från ett träd och lät dem torka i solen. En programledare berättade om hur alla spaghettitrådar blev samma längd på grund av odlarnas hårda arbetare. Efter inslaget hörde mängder av tittare av sig för att få råd om hur de bäst kunde odla spaghettiträd. Ett väldigt lyckat aprilskämt, helt klart!
– ”Låt makaroner gå in när potatisen går ut” löd en reklamaffisch från ICA i mitten av 1900-talet. En slogan som skulle visa sig bli verklighet. Mellan 1960 och 2010 nästan halverades svenskarnas potatiskonsumtion och pastan tog över potatisens självklara plats som kolhydrat på tallriken. Pastan var lättlagad, hade korta koktider och behövde inte tvättas eller skalas. Och 1961 kom det snabbaste alternativet av dem alla – snabbmakaronerna. Från 60 minuters koktid till 3!
– 2008 åt svensken i genomsnitt nio kilo pasta per person och år. 50 år tidigare åt hen inte ens ett kilo. Köttfärssås med spaghetti har sedan 1970-talet varit en av våra mest populära rätter, och 2012 var det den vardagsrätt vi stoppade i oss allra mest.
– Penne, farfalle, gnocchi, spaghetti, tagliatelle. Visste du att det finns över 600 olika pastasorter runt om i världen?
– De flesta italienare påstår sig äta åtminstone en portion pasta varje dag.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pasta
https://www.ica.se/buffe/artikel/pasta-historia/
http://www.matochdrycker.se