Råg skördas i Västerhejde socken på Gotland i början av 1900-talet. Foto från Nordiska Museet

Till för ungefär 100 år sedan, i början av 1900-talet, var Sverige i huvudsak ett jordbrukarland. Då var Mickelsmäss en av de största helgerna på året. Fram till 1772 var dagen även helgdag. Vintern stod för dörren och skörden skulle vara bärgad. Mörkret föll tidigare och därmed fick man även börja tända ljus inomhus på kvällarna. Boskapen skulle tas hem från fäbodarna.

Om man inte hade hunnit med att ta in sin boskap till Mikaeli trodde man att risken var stor att den blev förgiftad av gräset som de betade. Man sa även att hästarna kunde bli synska om de var ute under Mikaelinatten.

Magisk natt
Precis som många andra stora helgers nätter var Mikaelinatten fylld av magi. För att inte väcka övernaturliga väsen man trodde på, till exempel maran, var det tvunget att föra in djuren i ladan under tystnad. Om maran märkte att djuren kom in i lagården, fanns det risk att hon red djuren så att de blev sjuka och dog. Människor föreställde sig att maran var ett väsen som kunde rida både djur och människor om natten och göra dem sjuka. Det är

Mardrömmen, målning av Johann Heinrich Füsslis från 1781

därifrån uttrycket ”mardröm” kommer.

Man måste även vara alldeles tyst när man hämtade hem djuren. Djurens bjällror måste också vara tysta och mötte man någon på sin väg var man också tvungen att vara tyst. Om man lyckades med detta kunde man vara säker på att djuren var skyddade mot trolldom under vintern.

Hästsko mot trolldom
Eftersom det fanns en tro att järn gör de trollkunniga maktlösa var det bra om bonden, som en extra säkerhet, satt upp saker av järn – till exempel hästskor – lite varstans i ladugården.

När allt detta arbete var klart blev det en naturlig paus i arbetsåret. Mickelsmäss avslutade odlingsåret och lyste upp vardagen under en period på året när höstmörkret började falla och det ännu var långt kvar till jul.

Vid den här perioden inföll den enda möjligheten på året för tjänstefolk att flytta och byta anställning. Tjänstefolket hade enligt lag rätt att säga upp sina kontrakt och flytta eller bara vara lediga. I samband med friveckan hölls stora höstmarknader, skördefester, gillen och ”mickelsmässdanser” i hela landet. Nuförtiden hålls gärna skördemarknader vid den här tiden, även om dagen i övrigt har förlorat sin betydelse.

Eftersom man var ledig passade man alltså på att både festa och äta gott. Många passade på att träffa släkt och vänner, roa sig och besöka marknader. Vid Mikelsmässledigheten var det inte ovanligt att många ställde till med bröllop. En del bönder höll kalas för att tacka dem som arbetat på gården.

Helgen gick även under benämningen ”ungdomshelg” i norra Sverige, eftersom ungdomarna då sammanstrålade i kyrkbyar och i kyrkstäder efter att ha varit åtskilda större delen av sommaren på fäbodar eller på arbetsresor. Kanske åts ärtsoppa – en klassisk svensk husmanskost vid dessa fester.

Spå vinterns väder

Ekollon – kan de spå väder?
Foto: Caroline Maino

Vid den här tiden var det också bra att spå den kommande vinterns väder. Om vinden blåste från ett visst väderstreck skulle den även under vintern blåsa därifrån.

Även fodertillgången gick att förutspå med hjälp av hur vädret var denna dag. Ville man sia om huruvida det skulle finnas tillräckligt med foder kunde man lägga en halmviska utomhus. Om den blåste bort skulle det bli foderbrist.

Ekollon kunde man också spå väder med, om de var tomma och våta trodde man att vintern skulle bli mild.

Källor:
http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/mickelsmass
http://www.tjornshembygdsforening.se/wp-content/uploads/2013/06/Slojdvandring_o_skordefest_2013.pdf
”Folktrons år”, författare Ebbe Schön

Mickelsmäss infaller på ärkeängeln Mikaels namnsdag. Ärkeängeln Mikael, målning av Guido Reni (Santa Maria della Concezione, Rom)