– Påskdagen, (katoliker, protestanter). Firandet börjar sent på påskaftonen i den mörka kyrkan, som blir ljusare och ljusare när alla närvarande tänder sina ljus. Gudstjänsten handlar om att Jesus övervinner döden och återuppstår.  En mustig lammragu kanske passar att äta denna dag.
– Palmsöndag (ortodoxa). Dagen firas till minne av när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Palmsöndagen inleder stilla veckan.
– Vårblot ska upprätthålla goda relationer. Vårblot (Samfundet Forn Sed) högtidlighåller att årshjulet nu har nått halvvägs mellan midvinter och midsommar och att sommarhalvåret börjar. Sedtrogna hyllar de livgivande krafterna och hälsar sommaren välkommen. Gudar och gudinnor bjuds in och mat och dryck offras. Ett stort vårblot arrangeras varje år av Samfundet Forn Sed vid högarna i Gamla Uppsala. I år, 2019, hålls det för 20:e gången. Här blir det både offerrit och picknick. Enligt svensk fornsed får gudabilder och offergåvor en central plats. Den nordiska fruktbarhetsguden får samsas med korngryn, lök, blommor, bröd, ägg och en ceremonihammare.
– Ridván (bahá´iér). Den tolv dagar långa Ridvánfestivalen hålls från 21 april till 2 maj och räknas som den heligaste högtiden för bahá´ier. Vid dessa datum år 1863 lämnade Bahá’u’lláh, den bahá´iska trons grundare,Baghdad och gick in i det som i dag kallas Ridvánträdgården, som betyder paradis på arabiska. Festivalen börjar vid solnedgången den 13 Jalál, vilket motsvarar 20 eller 21 april. Ridván firas på samma sätt över hela världen – som en glad fest – och den första, nionde respektive tolfte dagen i Ridván är helgdagar då bahá’í-troende inte ska arbeta.