Sverige var det första landet i världen som införde en lag om tryckfrihet. År 2021 var det 255 år sedan. De idéer som låg bakom förordningen var inte unika. Debatten i Sverige knöt an till starka strömningar i Europas intellektuella liv, berättar Jonas Nordin, forskare och historiker vid Kungl. biblioteket, i skriften 1766 års tryckfrihetsförordning, Bakgrund och betydelse.
Tryckfrihetsförordningen från 1766.
Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har i maj 2023 utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen, och innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar.
Tryckfrihetsförordningen som antogs 1766 bestod av två delar: Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck, samt rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar, det vill säga offentlighetsprincipen.
Tryckfrihet innebär att alla har rätt att fritt trycka och sprida information i text till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera alster utan att myndigheter förhandsgranskar eller censurerar. Var och en har även rätt att fritt distribuera producerade texter.Tryckfrihet ses ofta som en grundläggande del i fungerande demokratiska samhällen. Varje medborgare i en stat där tryckfrihet råder har rätt att i tryck sprida sina uppfattningar så länge de inte bryter mot någon annan lag vars innehåll begränsar tryckfriheten. Tryckfriheten får dock enligt de demokratiska principerna inte inskränkas mer än vad som krävs för att skydda andra fri- och rättigheter.
I Sverige innehåller lagen om tryckfrihet även offentlighetsprincipen. Den innebär att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda och rätten att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden
I Sverige slås tryckfriheten fast i Regeringsformen förändringar måste beslutas av två riksdagar mellan vilka nyval skett.
Det började 1766
Den tryckfrihetsförordning som utfärdades den 2 december 1766 var inte bara den första i Sverige utan den första i världen som gjorde frihet att uttala sig i tal och skrift till en rättighet skyddad i lag. De idéer som låg bakom förordningen var däremot inte unika. Den svenska debatten knöt an till starka strömningar i Europas intellektuella liv. Det som gjorde den svenska situationen speciell var det politiska systemet med ett starkt riksdagsväsende där motstridiga uppfattningar tvingade fram förlikningar i viktiga samhällsfrågor. Detta var en gynnsam grund för att omsätta tidens radikala politiska idéer i konkreta politiska förslag.
Under senmedeltiden, när boktryckarkonsten introducerades tack vare Johannes Gutenberg (1398-1468), kom även censuren av det mångfaldigade ordet. Många har historien igenom velat ha makt över upproriska, blasfemiska eller osedliga idéer samt ha kontroll över kvalitet på sådant som människor läser.
I Sverige trycktes den första boken 1483. Men det dröjde länge innan censurverksamheten blev formellt reglerad. Ändå behövde alla trycksaker oavsett vad de innehöll ha kungligt godkännande. Importerade skrifter granskades också.
” Den 24 april 1749 infördes bestämmelsen att böcker som godkänts för tryckning skulle förses med en stämpel med ordet ”imprimatur” (må tryckas) följt av censors namn. Denna stämpel användes fram till 1766”, berättar Jonas Nordin.
Frihetstiden
Frihetstiden i Sverige kallas perioden från 1719 till 1772. Efter Karl XII:s död avskaffades enväldet i en statskupp och makten överfördes till riksrådet och ständerna. ” Kungen motsvarade en verkställande direktör med ansvar för löpande ärenden.”
Under frihetstiden gick det jämförelsevis lätt att omsätta nya idéer i verkliga politiska reformer. Ändå tog det många år av opinionsbildande arbete och långa förberedelser innan den svenska tryckfrihetsreformen antogs 1766.
Så snart Tryckfrihetsförordningen hade antagits påverkade den det offentliga samtalet. Det syntes tydligast i den politiska opinionsbildningen. Helt plötsligt kunde saker sägas öppet och det skedde en närmast explosionsartad tillväxt av politiska pamfletter. Under Frihetstidens avslutande år blev debatter radikalare och mer vågade.
Tog inga risker
Att gå från censur till tryckfrihet innebar en mental omställning och flera författare vågade inte riktigt tro på omfattningen och uppriktigheten i den nya lagen. För säkerhets skull inledde många sina skrifter med konkreta hänvisningar till tryckfrihetsförordningens bestämmelser.
Den 19 augusti 1772 genomförde Gustav III den statskupp som i ett slag gjorde slut på frihetstiden och han inskränkte även tryckfriheten.
Att säga att vi har haft en grundlagsfäst offentlighetsprincip i Sverige sedan 1766 är nästan helt sant. Ska man vara korrekt stod den inte i grundlagen från 1772 stod den inte i grundlag. Den fanns heller inte med i 1792 års tryckfrihetsförordning fanns den inte med. Men från och med 1809 finns den åter i grundlag.
Källor:
http://www.kb.se/aktuellt/Butik-och-Publikationer/Butiken-bocker/1766-ars-tryckfrihetsforordning/
http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/publikationer/TF%201766,%20Nordin,%20liten.pdf
http://www.svd.se/lagen-som-befaste-den-svenska-tilliten/om/tryckfrihet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tryckfrihet